- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Femte delen. Revolutionsandan i Sverige och Norge intill Napoleons stats-streck, 1850-1852 /
182

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

Edra hand forståt, så skrifve wi til Eder baka jgen huru nu
tillstår på deta landet, i denna gamla svänska bien Anes 52
familior äro än till rena syänskar och pärsonar man fålck äro
87 kuinoken 84 barnar äro båda skolbarn och sämå (små) 109
både gåsar och kuinobarn hus boningar äro 39 åkerland äräna
jord når Gud välsignar landet så bär det goda frut, man kan
bruka åker war man wil en stråem gar igenom detta landet
som heter neper och holmland med reror och buskar och gräs
finnes och hos os bärg finnes och hos os och stanar uti som
man kan bräna kalk af och mira mur af sten wåra hus äro
af ler och sten tak är utaf halm och t ren som man brukar til
begri måste man kepa: fogalar äro ganska mikit af alehandir
slag såda man kan ta till näreng fiskar äro och så af alehandir
slag det gamla kledemodet är fer — (lorat) och nu har wi
tiska kledemodet så man som kwina och på brilep andra spälar
på tiskan och på barnadopet ingen späl här brukas än gamla
seder om juletid julgalt och halmlek julkors icke annat mer
här fines; och wilda diur som heter ormar och wargar icke
micktet, och allt annat als intet. — Wi wete wäl. at wåra
far-feder äro ifrån dago men om resan wet wi jntet de gamla äro
alla deda ock wi wete intet te dena resan den gamla rotas
mathas’ magnus’ war här skollärare på 35 år och så blef han
deda i 1839 år och nu är hans son i sama stälet, kristan
mathis8on, har hålet (skolan 1. gudstjenst) ännu efter gamla
Svänska kirkolagen becker hafwe wi Stockholms och räwäls
becker lerobecker äro åbo st. (stads) — Wi bedie om nåd käre
lärare at icke taga til mistika om deta skrift hafwer än någon
fel här fiens icke mer än tre karar som hade ferståt Eder
skrift och wi hafwa skriwet til baka jgen skollärare Kristan
Mathi88on hinnrik Kr i stans son matis Andr. Ess ön i den syänska
skolan är det skriwet den 14 Juni 1849. In Chersonschen
gouvernement".

Se der också en "stor skugga* — ett döende
national-medvetandes sista vänliga afskedsnick! Äfven på denna nere i
Chersonska guvernementet slocknande svenskhet kunde man
lämpa Fahlcrantz’ ord om Järta: "Fosterlandet all ditt hjertas
låga, brinnande in i döden än.u

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/5/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free