Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
bästa," Derom äro vi också fullt öfvertygade, på samma gång
vi uppriktigt beklaga, att tryckfrihetsskandalerna kunde komma
så långt, att dylika intyg behöfdes.
Den 2 April tog hr Hierta åter ut stämning å
ansvaringen af "Folkets Röst", för flera i bladet den 29 Mars
förekommande angrepp på Hiertas goda namn och rykte, och
samma dag läste man i Aftonbladet: "Vi tro oss göra sjelfva
tryckfriheten en tjenst genom att försöka, huruvida icke
lagens allvar skall förslå att bringa en till den grad
obetänksam publicist, som den ifrågavarande, till anständighet. För
detta ändamål är det emellertid ingalunda nog att åtala ett
nummer af den smädliga tidningen och sedan fritt upplåta åt
smädaren att fortsätta samma förföljelse i de påföljande
num-rorna med upprepande af samma anfall i föga förändrade
ordalag. Vi anse tvärtom den enda rätta vägen vara att, sedan
böljan en gång är gjord, anställa särskildt åtal emot hvarje
nummer, hvari något förnärmande förekommer, och skola icke
låta oss tröttas af besväret dermed. Det måste då slutligen
visa sig, huruvida lagen är mera vanmäktig i detta afseende
än mot andra förbrytelser, och om ej den enskilda
samhälls-friden kan upprättas utan preventiva band på pressen.- Hr
Hierta började således tvifla derom och delade nu alldeles
förre hofkansleren Hartmansdorff^ åsigter. Uti enskildt bref
skref denne ännu den 20 Febr. 1850: "När
indragningsmak-ten af konungen efterskänktes, lade jag, offentligen hos adeln,
på justitieministerns samvete att komma med förslag till
godtgörelse förmedelst en förbättrad tryckfrihetslag. Då,
under enthusiasmens tid, hade det möjligen kunnat gå
igenom. Numera synes det tvifvelaktigt; men vore
åklagare-makten i mina händer, så skulle jag som oftast åtala, icke
blott för att uttrycka mitt ogillande af hvad som yttras,
utan äfven för att, om åtalen blefve fruktlösa, med de många
och skamliga exemplen derpå ovedersägligen visa behofvet af
en annan lag. De skulle med detsamma tillintetgöra den
första invändning, som den förmodeligen möter, neml. den,
"hvarföre har man icke åtalat? De brottslige torde då nog hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
