Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
dag icke skulle kunna begripa anledningen till denna
koraposition äfven om han tager de kraftigaste sparsamhetsskäl till
hjelp, då ban nemligen torde hafva svårt att nöjaktigt
förklara, hvarföre bland rikets ända till öfverflöd många
elementarläroverk icke några blifvit utsedda till klassiska, andra till
reala . . . Hvarken en vis ledning eller utmärkta lärarekrafter
förmå att fullkomligt besegra alla de vanskligheter, som med
en felaktig anordning äro förbundna. Visar det sig alltså, att
man för de båda liniernas sammanslagnings skull varit nödgad
att inom den klassiska eller lärda linien låta undervisningen
börja på midten eller i toppen i stället for vid roten; att man,
för att kunna ordna ett visst stadium inom läroverket, måst
utsläppa ynglingar försedda med vissa halfgångna färdigheter
för det praktiska lifvet och hopat kunskapsmassan i de lägre
klasserna drygare, än en spädare andelig organism kan rätt
smälta; att man, för att kunna realisera skolans dubbla
ändamål, fått så ställa den vigtiga språkundervisningen att, enligt
läroverksstadgan af år 1856, redan i fjerde klassen fem olika
språk med hela nutidens grammatikaliska utstyrsel skulle inläras
o. s. v.; — då har onekligen skolordningen sjelf betydligt försvårat
den högre bildningens väg och der uppställt hinder, hvilka
knappt den mest öfverlägsna pedagogiska visdom kan till fullo
undanrödja. Säkert är åtminstone att de många rättelser och
förbättringar, som under de sist förflutna elfva åren blifvit
påbjudna, icke egt en sådan makt. Jag vill för öfrigt här
lemna osagdt, huruvida den medborgerliga bildningen, för
hvars skull det omnämnda stora offret blifvit gjordt, af
föreningen vunnit alla de fördelar, man af henne väntat. Skall
omdömet fållas efter antalet af hennes lärjungar, så synes den
starkare kamraten hafva dragit till sig mesta lifskraffcen . . .
En betänklig brist vidlåder hvarje undervisningssystem, som
kan anses hafva utbytt multum mot multa och mer räknat
på ett visst stort kunskapsförråd, än på en sund utveckling af
själens förmåga att verkligen tillegna sig och sjelfständigt bruka
hvad kulturen har att erbjuda."
Mina Samtida. VI. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
