Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
6 af dupletterna köptes för katholska kyrkan, som icke hade
plats för dem alla tolf.
Uti England hade ett bolag detta år bildat sig för att i
Sydenhams park åter uppföra det vid verldsexpositionen
begagnade kristallpalatset: denna nya byggnad gjordes både större
och vackrare än den gamla. Midt ibland blommor, träd och
buskar såg man i särskilda afdelningar alla länders
konsthistoria försinnligad; från en chinesisk pagod kom man till ett
indiskt tempel, en egyptisk pyramid, ett assyriskt
konungapalats, ett pompejanskt hus o. s. v. Gipsaftryck af alla folks
skulpturarbeten och af fornverldens jättedjur skulle, med
tillhjelp af trädgårdskonstens skapelser, äfven utanföre framkalla
en sammansatt féesaga utan like.
Universitetet i Dorpat, hvars stiftningsurkund
undertecknats af Gustaf II Adolf i faltlägret vid Nürnberg den 30 Juni
1632, firade den 15 Oktober årsdagen af sin högtidliga
inau-guration för 220 år sedan. En son till generalguvernören öfver
Esthland och Liffland, Jacob Skytte, friherre till Duderhoff,
hade proklamerats till universitetets förste rektor. År 1656
hade denna Academia Gustaviana flyttats till Reval, och efter
dess restauration under Carl XI åter till Dorpat och Pernau
(1690—1710) såsom Gustaviana-Carolina. Under kejsar Paul
I:s regering utkastades första planen till återupprättandet af ett
universitet i Liffland, men den nya högskolan trädde först i
verksamhet 1802 under kejsar Alexander.
Och eftersom vi egnat så mycket af detta kapitel åt
"uppfostran", må vi ock berätta till sluts, hvilka som detta året af
franska akademien erhöllo de begge Monthyonska dygdepriserna
à 3,000 francs. De voro två: den ena var tjensteqvinnan
Franfoise Balter. Hon hade i 23 år tjenat ett ansedt hus i
Valenciennes, då detta förlorade hela sin förmögenhet. Hon
tillbjöd dem sina besparingar, hon qvarstannade hos dem lönlös,
hon födde dem med sina händers arbeten då sparkassan var
slut, hon sålde sin sista tillgäng, ett stycke land, för att rädda
dem från hungersnöden. Familjfadren dog, och eländet blef
ännu större; hon gaf då med fröjd det dyrbaraste, en flam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
