Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
svenska folket för närvarande befunne sig just på denna punkt.
Komminister Ignell (Mina Samtida I: 150) ville ådagalägga»
att mångfald, rörelse, vexling och olikhet i bekännelse varit
gällande inom christendomen från dess böljan till nu, och
vore en conditio sine qua non, förutan hvilken ett verkligt lif
inom religionen icke skulle kunna finnas. I öfrigt yttrade sig
kyrkoherden Hammar (från Skåne), kyrkoherden Ekdahl (i Adolf
Fredrik af hufvudstaden), magistern Lundbergson
(kyrkomötesmotionären i Prestsällskapet, se början af detta kapitel),
pastorn Åkerlund, rådmannen (och riksdagsmannen för Upsala)
Henschen samt (katholske) språkmästaren J. P. Müller, ett
original af tyskt blod, men länge bosatt i Trondhiem innan han
slutligen flyttade till Stockholm. Mötet fortsattes i trenne
dagar, både för- och eftermiddagarne; man diskuterade frågor,
sådana som t. ex. denna: "Finnes religionsfrihet juridiskt och
faktiskt i Sverige?" det förra bejakades, i kraft af 16 §,K. F.,
men det sednare förnekades; eller denna: "kan man för allvar
tala om samvetsfrihet utan bekännelsefrihet?" hvilket af alla
talare förnekades. 1 denna diskussion deltogo, utom de
förutnämnda, baron Th. Cederström och en hr Sundin. Slutligen
sökte man utreda: -Står svenska folket nu på en lägre
bildningsgrad än det norska for 7 år sedan, då dess storthing
genom antagandet af nu gällande dissenterlag upphäfde
religionstvånget?* till hvilken diskussion äfven sällade sig
magister Sohlmau, och vid hvilken man slutligen tog rentaf ordet
ifrån Müller. De flesta menade att sKßaaka folket icke
allenast stod på en lika hög, utan nästan högre bildningsgrad än
det norska, "emedan det i allmänhet är humanare och
tillgängligare i sitt umgängessätt och har — en mera ordnad
folkskola." Och med denna sjeltförnöjelse skiljdes man åt den
28 Sept. mot kl. 10 på aftonen.
Med dessa företeelser jemfördes den beskrifning öfver de
svenska religionssekterna i Amerika, som en dervàrande svensk
prest af methodistisk riktning det året hemskickade till
Sverige, på grund af tre års observationer. Han delade dessa i
1) Episkopaler, hufvudsakligen i och omkring Chicago, 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
