Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
och Helsingborgs: såvida Örebromötenas föregående beslut icke
underkastades revision eller jemkning. 1 följd häraf utgaf
"Allmänna Reformbestyrelsen" i November ett nytt cirkulär,
af innehåll att det allmänna mötet komme att uppskjutas tills
följande året (1853). Emellertid hade det första cirkuläret satt
fötter under "Reformvännernas sällskap i Stockholm", hvilket
under Gustaf Hjertas praesidium sammanträdde den 17 Maj,
och hvarvid denne tillkännagaf att sällskapet i sjelfva verket
redan öfver ett år icke egt någon direktion, emedan det aldrig
lyckats att, oaktadt förnyade kallelser, få samlade så många af
de valde 12 medlemmarne, att direktionen kunde fatta något
beslut. Nu voro omkring 70 åhörare tillstädeskomna. Kapten
Stjernsvärd ville afslå Örebroförfrågningen, i anseende till den
liknöjdhet för representationsfrågan, som i närvarande
ögonblick förspordes i alla landets delar. Hr Lars Hierta medgaf
domningen, hoppades ingenting af nästa riksdag, men ville ha
allmänt möte för att öfverenskomma om bästa sättet att "sprida
riktiga åsigter". Hr Trägård ansåg allt, hvad
reformsällska-perna hittills gjort, vara noll och af intet värde, emedan man
icke utgått från fasta principer, utan velat medla. Hr
Bergstedt (den nye Aftonbladsutgifvaren) instämde med Hierta,
påminnande att Manchesterligans bemödanden äfven i böljan
varit utsatta för drift, men slutat med att vinna sjelfva
Tory-ministèren för sina åsigter; Borg ansåg Sverige böra förfara
sjelfständigt, utan afseende på opinionen i andra länder;
kyrkoherden Ekdahl svärmade för norska konstitutionen, ansåg
Örebromötet hafva låtit dåra sig af en mängd illusioner, ifrade
för religionsfrihet, men endast i sammanhang med den
politiska, emedan annars endast jesuiterna hade nytta deraf
(hvilken bravade framkallade åhörarnes bravorop); kamererarn
Stenberg tillskref domningen och liknöjdheten till stor del
reform-sällskaperna och deras bestyrelse. Notarien Franz Sjöberg, f. d.
ledamot af bestyreisen, begärde ordet, men öfverröstades af
stampningar och hyssjningar, och slutade genast med yttrande
af sitt tvifvel om sällskapets humanitet. Stjernsvärds förslag
var, att då Örebroförslaget nu vore dödfödt, inbjudningen till all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
