Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
manna mötet måtte ställas till alla, som önskade
ståndsprincipens och sjelfskrifvenhetens upphörande, men detta afslogs.
Löjtnanten Wallenbergs amendement, att vid allmänna mötet
måtte diskuteras det nu på Ständernas bord hvilande
förslaget, återtogs. — Vid nytt sammanträde den 24 Maj
godkändes den af G. Hjerta uppsatta jakande skrifvelsen till
Örebro. Antalet medlemmar af den nya bestyreisen i Stockholm
bestämdes till fem, med af Bergstedt föreslaget uppdrag att
utarbeta nya stadgar. I valet deltogo 51 ledamöter och flesta
rösterna tillföllo G. Hjerta (34), Bergstedt (33), L. Hierta (32),
Ekdahl (23) och brukspatronen Bergsten (21); både Bergstedt
och Bergsten afsade sig, den förre, emedan han såsom publicist
borde hafva fria händer. Efter dem begge intogos de i röstetal
närmaste: grosshandlaren Schartau och kamererarn Stenberg.
L. Hierta önskade att direktionen måtte ega frihet på sätt
bäst syntes och, efter samråd med personer, till hvilka den
hade förtroende, söka väcka sällskapet till lifaktighet, hvilket
framkallade en ofruktbar diskussion, emedan somliga derunder
vädrade argan list. Öfverste Bruce Bey fann det "ohyggligt,
att en så riksvigtig angelägenhet icke förmått här samla ett
större antal personer", hvartill L. Hierta genmälte att de, som
kommit, varit så mycket hyggligare. Och dermed slöts agitar
tionen för året 1852.
Deremot begärde Riddarhusdirektionen befallning af K.
M:t till Dess Befallningshafvande att, före den 1 September,
insända uppgifter å adliga hufvud- och ättemän inom riket,
hvilka uppnått dels myndig och dels riksdagsmyndig ålder,
deras egenskap af fastighetsegare, tjenstemän, näringsidkare,
jemte deras skattskrifningsort — allt med afseende på den
nya riddarhusordning, som blefve nödig derest det hvilande
representationsförslaget komme att antagas, och på de
riksdags-mannaval inom adeln, som då skulle införas.
Just vid denna tid gjorde Journal des Débats om den
aM-männa rösträtten några anmärkningar, som väckte ett visst
uppseende. Den hade intill 1852 haft fyra stora
uppenbarelser i Frankrike: nedlagt nationens makt i presidentens händer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
