Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
korna i hufvudstaden, strömmade stora folkskaror dit och
uppfyllde dem;’ i privata hus och på alla värdshus samlades
glädjen i större och mindre kretsar, med bålar och skålar
på svenskt vis.
Dagen före julaftonen döptes den lille, uti festsalen "hvita
hafvet4* pä kungl, slottet, hvilken vid ungefår salens halfva
längd afdelas utaf fyra pelare, som understödja det vidsträckta
taket. Invid dessa pelare var altaret upprest. Midtföre detta
var den stora dopfunten af massivt silfver. Erkebiskopen stod
med biskoparne i Westerås d:r Fahlcrantz, och i (Jalmar f.
statsrådet Genberg samt öfverhofpredikanten Nordenson och pastor
primarius d:r Pettersson framfor altaret. Orkestern anfördes
af hofkapellmästaren Foroni. Erkebiskopen talade öfver orden
(Ps. 97): "I Kättfärdige, fröjder Eder af Herranom och täcker
Honom och priser Hans helighet". Den ålderstigne excellensen
grefve Carl Axel Löwenhjelm var tjenstförrättande riksmarskalk
för dagen, och kammarherren Kéenstjerna rikshärold. Efter
akten gingo de församlade till kronprinsessans våning för att
besöka den späde arffursten, som låg pä sin paradvagga, af ek,
utantill helt förgylld och innantill rödt lakerad, densamma som
af den Carl den Elftes son begagnades, fick namnet Carl den
Tolftes vagga och sedan for alla presumtiva thronföljare plägat
nyttjas, jemlikt ett inom svenska konungahusen antaget bruk.
Vid vaggan stodo tjenstförrättande hofmästarinnan, hoffröken
Leijonhufvud, kammarherren hos kronprinsessan Knorring, samt
löjtnanterna vid Svea lifgarde Lindersköld och vid
livbeväringsregementet Fagerlin. Signaturen Wilhelmina gjorde en visa
kallad -Elfvorna, saga för prins Carl Oscar*:
1 sin vagga låg Carl Oscar, Nordens aldrayngste prins,
drömde stilla om den ljusverld, som blott späda barnet minns,
verld af solar och af stjernor, der han nyss en engel var,
tills en purpurkaniad guldsky honom ned till jorden bar . . .
Nu dock drömmar, oskuldshvita, rosenröda, himmelsblå
lekte kring Carl Oscars vagga; och en pell, med stjernor på,
väfde de af luft och strålar, regnbågsglans och blomsterdoft;
hvälfde den utöfver vaggan, som ett litet himmelsloft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
