- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjette delen. Sorgen i kung Oscars borg före Krimkriget, 1851-1853 /
145

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

145

finge blåsa i sitt posthorn, så länge han befann sig på danskt
område. Ar 1798 förbättrades detta derhän, att svensken icke
blott fick blåsa i hornet, utan till och med att hvar och en,
som mötte honom, skulle vika undan såsom för dansk
statspost. Freden i Jönköping 1809 snörpte deremot
överenskommelsen om förseglingen derhän, att den skulle verkställas
af danska händer före inträdet på danskt gebiet, och sigillet
bestå uti plombering eller hänglås, hvilka icke finge af andra
än danska händer äter borttagas vid motsatta;gränsen af
Danmark. Denna Sveriges förödmjukelse gjorde Danmark årligen
mera käckt, och vid freden i Kiel. 14 Jan. 1814, afskaffades
Sveriges mer än tvenne sekler gamla rättighet att sjelf föra
sin post genom dansk mark, utan skulle den numera äfven
forslas af danska postiljoner. Följden af denna förändring
visade sig genast, särdeles deruti att vår danska postgång,
som dittills kostat 6,000, redan 1815 officielt anmäldes hafva
erfordrat omkring 135,000 rdr rmt årligen, och att af sådant
skäl portosatsen för ett breflod till Hamburg måste höjas ifrån
34 till 150 ore.

Emellertid fick Sverige 1814 alltid medgifvandet att dess
post gent)m Danmark skulle gå * sluten", d. v. s. oåtkomlig
för dansk undersökning om brefantal o. d., alltså mot en
ersättning per sammanlagd vigt, hvilket blir mycket mindre
kostsamt, än om den skall utgå efter stycketal, emedan de
allraflesta bref väga mindre än "ett lod" (som den tiden var
vigtenheten i postväsendet). När t. ex. man betalt
genomgångstribut (transitafgift) för en "sluten" post af 32 lods vigt,
så innehöll denna vida mer än 32 stycken bref, ja ända till
50 à 60 eller flera, allt i den mån, pappersbrukens machiner
blefvo i stånd till frambringandet af mera subtila
papperssorter. Denna förmän uppoffrade Sverige — det var dess eget
fel — på ett rätt lustigt sätt 1832, då några bref, hvilkas
egare man ej kunnat finna, måste tillbakasändas (retourbref),
och Sverige, af en hos oss lika sällspord, som den gången
olycklig, sparsamhetsifver, utaf Danmark begärde restitution af

Mina Samtida. VI. ■ 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/6/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free