- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjette delen. Sorgen i kung Oscars borg före Krimkriget, 1851-1853 /
152

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

anstalter i den förstnämnda
till och med Hamburgs egen.
16 åren senare.

bland dessa begge städer, ja
Men allt detta tilldrog sig bela

XXXII.
lya franska kejsardömet,

Thiers, 1848 och 1871. — Journal des Débats om föreamlingsbeslntet den
17 Nov. 1851, rörande truppreqvisitioner. — Och om voteringen om
vilkoren för valbarhet. — Napoleons proklamation den 2 December. —
Församlingens och dess af delningars protester. — Presidentens egen
uppfattning af statskuppen. — Kulisserna, natten till den 2 December.

— Thiers’ arrestering, frigifning, enlevering och benådning. —
Cavaig-nacs frigifning. — Octrojerad Constitution. — Orleanska förmögenheten
konfiskerad. — Prinsessan Carola af Wasa. — Ludvig Napoleons person.

— Hans religiositet. — Arresteringar å Café Dannemarc. —
Presidentens rundresor på sommaren. — Hans imperialistiska tal. —
Helvetes-machin. — PEmpire c’est la Paix. — Senaten beslutar kejsardöme. —
Senaten begifver sig in corpore till S:t Cloud. — Franska republikens
begrafning. — Kejsarplebiscitet. — Napoleon den Tredjes intåg i Paris
och thronbestigning. — Palmerstons och Russels fall. — Englands
mi-nistèrer. — Mordförsöken mot Spaniens drottning och Neapels konung.

— Sfinxen.

Densamme Thiers, som varit Ludvig Filips liberalaste
minister, som fördenskull kallades af honom ånyo till
ministerpresident ocb yttersta ressurs den 24 Februari 1848, men
då begagnade sin makt, den han blott några få timmar
innehade, till att mot sin vilja störta sin herre, hans ätt och
Frankrikes monarki genom det att han befallde trupperna
upphöra med allt motstånd mot det revolterande pariserfolket, höll
sig, såsom vi veta* alltjemt på afstånd ifrån den nye
makt-egaren Napoleon, konspirerade emot denne, och blef
företrädesvis en af de män, som mot sin vilja framkallade republikens
fall, statskuppen af andre December och Napoleons kejsardöme.
Likaledes emot sin vilja blef i Februari 1871 han den, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/6/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free