- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjette delen. Sorgen i kung Oscars borg före Krimkriget, 1851-1853 /
179

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

179

men greps efter promenaden af ett häftigt slaganfall, som
följdes af en hel rad sådana, och half 4 e. m. var redan allt
slutadt Han begrofs enligt Drottningens och Parlamentets
beslut på engelska folkets bekostnad, med en pomp, som väl
aldrig någonsin fallit annan undersåte till del. Till denna
begrafning kommo deputationer från Preussen, Hannover,
Braunschweig, Nederländerna, Portugal, Ryssland och Spanien. Men
Österrikes uniformer fingo dervid icke visa sig, emedan
kejsaren icke ville blottställa dem for en förnyelse af den skymf,
Londonerpöbeln nyligen tillfogat fältmarskalken Haynau. (Mina
Samtida IV: 190—192). Sju länders fältmarskalkstafvar fördes i
sorgvagnar uti processionen. Hertigens af Wellington lefnad
stod nästan utan motstycke i historien. Om sina motståndare
pä slagfältet talade han med största aktning; och en gång, då
någon dervid frågade, hvad han dervid tänkte om sig sjelf,
sade han: * deras planer må hafva varit bättre än mina, men
jag hade, tror jag, den förtjensten att fortare kunna lämpa
mina anordningar efter nya förhållanden, som oförutsedda
svårigheter mestadels framkalla, och detta just derföre att mina
planer från början icke voro så fullkomliga som deras och
derföre lättare att förbättra, liksom man lättare kan flika ihop
en enkel grimma än ett fullständigt seltyg. Då jag hade
Masséna framfor mig, fick jag ingen ro: jag kunde hvarken äta
eller sofva; stod Soult emot mig, kände jag mig visserligen
lugnare — icke derföre, som skulle han icke varit en stor
general — han var det tvertom till en märkvärdig grad: han
kunde på bestämd dag till gifven punkt sammanbringa 100,000
man — men sedan visste han icke, hvad han skulle taga sig
till med dem."

Henry Clay, som dog i sin sons armar, hade sagt till
denne i sista stunden blott: uJag går bort." Någon erinrade
i anledning deraf om åtskilliga andra berömda mäns sista ord
på dödssängen. Napoleon J:s sista ord var "fältherre"; Byrons:
"Låtom oss sofva"; Nelsons: "en kyss"; Neros: "Och på detta
sätt bevisen j mig trohet" (sedan de på hans uppmaning
klappat händren); Alfieri: *Gif mig din hand, min dyrbare vän,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/6/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free