Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
ten i kammarrätten grefve Carl Georg Sparre, född 1790 på
Torpa. Om öfverstekammaijunkaren och serafimerriddaren grefve
Carl Eduard Gyldenstolpe, som vid början af detta
århundradet på begäran fått afsked från lifgardet till häst och
sedermera uppvaktat som kammarherre hos prinsessan Sofia
Albertina, känna vi ingen annan offentlig verksamhet att anföra, än
den att han någon tid var sekreterare vid K. M:ts Orden. Han
uppnådde 84 år och afled i Stockholm den 14 September,
efter-lemnande fyra söner: Eduard, Anton, Ulrik och Emanuel.
Dörrarne voro gifta med excellensen friherre Stierneld och
öfverstekammaijunkaren grefve Erik Lewenhaupt. Vice
ceremonimästaren, kammarherren Constans Pontin, äldste son till
medicinalrådet af Pontin, afled den 30 ’September i Kalmar, vid
endast några och tretio års ålder. Han hade likväl redan gjort
sig ett namn såsom flitig och lycklig författare, om än i vissa
hänseenden något excentrisk. Hade lemnat ett "Äreminne
öfver Dahlberg", hvilket Svenska akademien prisbelönt, i
tidningen Frey gifvit en god artikel om talangernas ställning till
embetsverken, samt fristående arbeten: "Wadstena förr och nu",
"Här och der bland Skandinaver och Tyskar" jemte romanen
"Lydia* och skådespelet "Agda", hvarförutan han utgifvit
veckotidningen "Morgonbladet" och deltagit i "Svenska
Tidningen". Hans dödssätt väckte allmänt deltagande. Ombord på
ångfartyget Lennart Torstenson hemkommande från utländsk
resa, befann han sig den 28 på e. m. vid fartygets afgång från
Ystad fullkomligt väl; men den starka sjögång, som sedan mötte,
förmådde honom snart att söka sin hytt, der han, efter det
dörren flera gånger af skeppets krängning sprungit upp,
tillbommade henne innanföre med en stor kappsäck. På aftonen,
då han vaknade, var han så sjuk, att han ej förmådde ropa,
och hans upprepade bultningar dogo bort under vågornas
buller och fartygets stampningar. Mot kl. 3 på morgonen kände
fartygets befälhafvare en egen, besynnerlig lukt, som kom honom
att befara eldsvåda, hvarföre undersökningar anställdes i
fartygets alla delar; blott i Pontins hytt kunde man ej inkomma
(förbommad, som dörren var), hvarföre han lemnades i ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
