Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
honom med frågor om ånger och fruktan för Guds straff,
svarade han helt lugnt: "Jag lemnar det i Herrans händer. Han
är god. Det är menskligt att fela, men gudomligt att förlåta.44
Och hvad gjorde under allt detta presterskapet i ett så
aförgjordt" land? Domprosten i Göteborg t. ex., Thomander,
utgaf — under benämningen "Gamla satser, af nya
anledningar åter framdragna och ämnade att med Guds hjelp försvaras44
— några theologiska theser, ämnade att den 9 Februari
ventileras uti domkyrkans förhörsrum. Han ville utreda åtskilliga
af vår kyrkas lärobegrepp genom upptagande och bemötande
af inkast, som kunde komma att göras. Man diskuterade i
nära 3 timmar, i närvaro af omkring 120 personer; men det
har undfallit förf., huru det sedan gick med detta företag, och
hvad nytta det medförde. Deremot finnes antecknadt att
Göteborgs domkapitel i de närmast föregående dagarne afsatte
en komminister i Surteby för röstvärfning, suspenderade en
komminister i Landvetter för genstörtighet mot sin prost
(hvarigenom messfall inträffat) och anbefallte åtal emot två andra
komministrar, en i Uddevalla och en i Warberg, för fylleri.
Med Dagbladet i StocJcholm följde den 15 Nov. en längre
afhandling, af en "prestvän44, och innefattande kritik af
Stockholms Consistorii utaf K. M:t infordrade utlåtande öfver
ständernas skrifvelse 26 April 1851, om "åtgärders vidtagande för
en förbättrad själavård inom hufvudstaden-. Afhandlingen
vände sig isynnerhet emot stadskonsistorium och klandrade,
att det icke velat öppet erkänna sedeförderfvets och
irreligiositetens förfärande tillvält på sednare tider inom hufvudstaden,
och bland de många orsakerna dertill antyddes presternas
dåvarande aflöningssätt och göromålens fördelning emellan dem,
hvarigenom den egentliga själavården fick stå tillbaka för de
"förrättningar44, som äro med sportler förbundna, samt att
öfver hälften af det vid församlingen anställda presterskapet
genom dålig aflöning nödgades söka sin bergning i helt andra
bestyr och blefve för själavården förlorad; viljande bevisa att
det onda nu nått en sådan höjd, att botemedel ovilkorligen
måste användas. Uti franska tidningar intogos samtidigt svåra
beskyllningar emot svenska presterskapets beteende under årets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
