- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjunde delen. Svenska neutraliteten och novembertraktaten under Krinkriget, samt farorna från Varangerfjorden, 1853-1856 /
10

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

med den bästa vilja kunde man föga åstadkomma utan
penningar, som nästan alldeles saknades. Bohlin erinrade om
agitationen i England mot spanmålslagarne och huru
allmänna insamlingar af medel gjordes öfver hela landet. Här
i vårt land kunde intet dermed jemförligt påräknas,
isynnerhet emedan okunnigheten om allmänna angelägenheter vore
stor och likgiltigheten äfven hos dem, som ej saknade
kunskaper, nästan ännu större. Hierta: Penningar erfordrades,
det vore en gifven sak. En bestyrelse endast för att
sammankalla reformvännerna, ansåg han i det närmaste onödig.
Hedlund var ej för utväljande af den komité, som Hierta
föreslagit. De, som stannade qvar i staden öfver
morgondagen, kunde ju sammanträda med bestyreisen och se till,
om något vore att göra. Efter hans åsigt gjorde
bestyreisen klokast att ej lofva för mycket. Af eget exempel visste
han, huru svårt det mången gång var att hålla, hvad man
åtagit sig. Han förordade föreläsare såsom medförande stort
gagn. Adresser till orterna om bildande af
reformsällska-per ansåg han, efter sednare tiders erfarenhet, såsom
någonting alldeles ogagneligt. Hierta instämde med Hedlund, så
snart intet hopp om en vidsträcktare och kraftigare
verksamhet finnes. Dahlgren frågade, huru och när mötets
protokoll skulle justeras och meddelas vederbörande? Hedlund
(sekreteraren) ansåg justeringen öfverflödig. Han hade väl
såsom sekreterare gjort anteckningar, men han hade äfven
sett att andra gjort detsamma. Det hufvudsakliga skulle
säkert få en tillräcklig offentlighet genom Aftonbladet,
Göteborgs Handelstidning och Nerikes Allehanda. Han hade
ej särdeles lust att på morgondagen besvära sig med
protokollets uppsättande, då den dagen, den sista af hans
vistelse på stället, kunde vida angenämare användas. Dahlgren
ville alldeles icke falla den lönlöse sekreteraren besvärlig
med protokollets ögonblickliga uppsättande, men föreslog att
justeringen skulle ske efter någon tid, sedan protokollet
hunnit uppsättas. (Härpå hördes intet svar). Hedlund
önskade att en varm uppmaning måtte ställas till bestyrel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/7/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free