Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
äfven har glädje och nöjen som icke bero af
statsplig-terna.
Den 9 December 1825 fick han underrättelse om sin
broder Alexanders död i Taganrog, 470 mil från S:t
Petersburg. Oaktadt han numera visste att Constantin redan
1823 i sin äldste broders hand nedlagt sin afsägelseakt*
bekräftad af kejsaren genom ett manifest, i hvilket
Nicolaus erkännts såsom thronarfving, ville han icke begagna
sig deraf, så vida ej Constantin, som nu befann sig såsom
vice konung i Pohlen, förnyade afsägelser utan lät i hans
frånvaro statskorporationerna hylla honom till tzar. Men
Constantin dröjde icke ett ögonblick att bekräfta afsägelsen,
och nu antog Nicolaus hyllning juldagen 1825. De
hemliga sällskaperna ville begagna tillfället att fiska i
grumligt vatten och införa konstitution. Gardesregementena och
andra trupper hade bearbetats med penningar och rykten
att Constantin blifvit våldsamt tvingad till afsägelsen, och
så utbröt annandagen den sammansvärjning med upplopp*
för hvilken furst Trubetzkoi stod i spetsen.
Upprorssolda-tesken ropade lefve för Constantin och ccConstitution» (hvilket
sistnämnda man inbillat dem vara namnet på Constantins
gemål) och mördade flera generaler, så att Nicolaus
slutligen måste låta gifva eld. " Samtidigt tillintetgjordes
Mu-raviews försök i södra Ryssland och Pestels i Moskwa.
Strängt, ja grymt, blefvo anförarne straffade. Denna
händelse gjorde för framtiden den nye kejsarens stränghet hård*
och från nu beslöt han att med yttersta kraft uppträda
emot alla revolutioner. Vid hans kröning i Sept. 1826
tillstädeskorn äfven Constantin och visade den yngre
brödren den djupaste tillgifvenhet.
Bizarrt nog måste Nicolai aversion för revolutioner
redan 1827 vika för hvad han i den grekiska trodde vara
Rysslands speciella intresse, såsom liktydigt med den
österländska »ortodoxa» kyrkans, och sålunda slöt han med
England och Frankrike det förbund, som hade slaget vid
Na-varino till följd och derefter upprättandet af Greklands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
