- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjunde delen. Svenska neutraliteten och novembertraktaten under Krinkriget, samt farorna från Varangerfjorden, 1853-1856 /
61

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

handelns frigörelse till Sulinas mynningar och derföre
bildandet af en Magyarisk förbundsstat ända till Svarta
hafvet, inbegripande Siebenburgen, Moldau och Wallachiet. Det
var för detta ändamål, Moldau-Wallacbiets revolutionära
styrelses agenter och ledamöter arbetade i Frankfurt
vintern 1848, och afsigten var att, med hänsyn till
ethno-grafiska och politiska förhållanden och med tillhjelp af
Ma-gyarer och Rumilier, bryta de slaviska folkens stora kedja,
eller med andra ord uppresa en mur mellan Ryssland och
Constantinopel.

Vid början af 1853 uppdykade deremot i Augsb. Allg.
Zeitung ett ((Betänkande af den 10 Februari 1850,» om
förvecklingarne i Ottomaniska riket, i dess förhållanden till
Österrike och Tyskland, hvars egentliga mening, under
diverse förklädnader, var att visa att turkiska rikets
undergång i Europa vore oundviklig och att det borde delas
emellan Österrike och Ryssland för Tysklands’skull;
grund-idéen var Österrikes och Rysslands rätt att ensamme, utan
det öfriga Europas görande eller låtande, bestämma Turkiets
öden, och der deducerades derföre: 1) att dessa begges
öfvervigt i södra Europa vore en laglig följd af den seger,
de vunnit öfver omstörtningspartiet, 2) att begge dessa
kejsardömens konservativa politik och de andra europeiska
stormakternas interessen fordrade upprätthållandet af status quo
(enligt 1840 och 1841), men 3) att det Ottomaniska
väldet lutade till sin undergång, ehuru det, i stället att
bekämpas, understöddes och beskyddades at sina mäktiga
grannar, samt 4) att trötts 1848 års utopier kunde Österrikes
materiella interessen och följaktligen äfven Tysklands
förenas med Rysslands, såväl om status quo fortfore, som i
händelse af Ottomaniska väldets fall. Journal des Débats
betonade i detta till ursprunget obekanta ((Betänkande»: a)
att Europa derigenom utestängdes från all successionsrätt
efter Turkiet, under det Ryssland och Österrike gjordes till
dess ende arfvingar, b) att, i stället för den gamla
oppositionen mellan de begge rikena just om Turkiet, betän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/7/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free