- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjunde delen. Svenska neutraliteten och novembertraktaten under Krinkriget, samt farorna från Varangerfjorden, 1853-1856 /
90

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

dessutom icke att blifva gammal här.» — När saken kom
till afgörande i ståndet, yrkade Falhem återremiss, emedan
man ej af propositionen kunde se, huruvida Regeringens
afsigter öfverensstämde med folkets opinion (!); Henschen ville
bevilja ett särskildt kreditiv på mill. till
krigsmate-rielens kompletterande; Ekholm ville bifalla prop., såvida,
om krig utbröte, »det komme att föras i civilisationens
intresse (!) och i öfverensstämmelse med landets starka
sympathier, för att hämnas lidna oförrätter och återtaga
bortryckta lemmars (/), men begärde återremiss för att få medlen
anvisade såsom anticipation på framtida anslag (!) och
ändamålet, materielens iståndsättande, uttryckligen angifvet;
Nordvall ansåg nationen ej vilja göra så stor uppoffring för de
i statsråds-protokollet uppgifna ändamål, men ville bifalla,
om nöjaktig (!) utredning lemnades; Björck yrkade
återremiss, anmärkte sällsamheten af det förhållande att i Norge,
der förtroende rådde mellan Regering och Representation,
hade man »ej vågat begära att den sednare skulle afstå
från sitt inflytande på landets utrikes-politik; men här, der
ett] sådant förtroende saknades (/), afstode Representationen
från de rättigheter, genom hvilka hon hade sig tillerkändt
ett inflytande på vår Regerings politik; Wærn ansåg det
visa större patriotism att utan diskussion bevilja det
begärda, och att om krig utbröte, hade konungen makt att
lyfta begge kreditiven, och Ständerna skulle vid sin
sammankomst då icke hafva något att säga om någotdera;
Brinck yrkade bifall till kreditivet af förtroende till
konungen; Grape, »i själavånda», biföll kreditivet »efter de
upplysningar som vunnits»; Åsbrinck, »tveksam i följd af
Regeringens brist på uppriktighet», biföll med vilkor att
penningarne användes till materielen och att det blefve
afräk-nadt på andra anslag (!), om freden kunde bibehållas;
Malmborg instämde med Wærn; Rettig biföll med tillförsigt om
användning så som nationens ära och värdighet fordrade;
Billström yrkade återremiss för att få full visshet om
användningen för en »nationel politik»; Ekenman biföll, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/7/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free