- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjunde delen. Svenska neutraliteten och novembertraktaten under Krinkriget, samt farorna från Varangerfjorden, 1853-1856 /
102

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

Det var icke något tomt skryt, hvad ryssarne förut yttrat,
att de belägrade, äfven sedan något af de stora utanverken
fallit, skulle finna hvarje gata förvandlad till en mina och
hvarje hus till ett batteri. Likväl gjordes i den afgörande
stunden intet försök att bakom dessa sista förskansningar
förlänga garnizonens motstånd.

Enthusiasmen bland svenskarne för Vestmakterna kände
knappt mera en gräns, och nådde sin höjd när
fransmännens kejsare skickade till Stockholm generalen Canrobert,
såsom ambassadeur (hvilken ^ort af diplomater nu på ett
sekel sällan varit synlig i Sverige) »för att till konungen
och kronprinsen öfverlemna insignierna af hederslegionens
storkors.» Han ankom till Stockholm den 6 och erhöll sin
första audiens den 7 November, under strängt iakttagande af
alla de ceremonier, som äro vanliga vid emottagning af en
ambassadeur, hvilken anses icke blott komma i sin monarks
uppdrag, utan rentaf föreställer monarkens person.
Ambassadeuren hemtades af överceremonimästaren och fördes i
åttaspänd vagn med tvenne hingstridare till slottet; vid
hvardera hästen till fots en stallbetjent och kring vagnen
sex kongliga lakejer, alla i stort livrée; vakterna å Gustaf
Adolf och Riddarhustorgen trummade och skyldrade såsom
för kunglig person; nere i slottshvalfvet stod konungens
förste hofmarskalk, med hela hofstaten, hvilka alla företrädde
ambassadeuren uppför trapporna; uti öfre förstugan 24
drabanter, uti festsalen 12 bordspager i gala och
lifbevärings-regementets officerscorps, i stora galleriets nedre del
konungens stab och enskilta uppvaktning, i öfre delen, vid
dörren till stora sängkammaren, konungens stora vakt och 2
kammarpager; alla dörrar på vida gaflar uppslagna;
öfver-stekammarherren, till mötes i stora galleriet, införde utan
förfrågan hos konungen ambassadören genast i
audiensrummet, nyssnämnde sängkammare, der hos majestätet då
befunno sig hertigarne af Östergöthland och Dalarne samt
utrikesministern Frih. Stierneld. Konungen och ambassadeuren
hade begge suveränt sina hattar på hufvudet, tills, efter öm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/7/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free