Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
stendömena under Nicolaus. Man skall betjena sig af
frågan om hamnarne i Finnmarken för att hafva i sina
händer en tråd, hvarpå kan spinnas alltefter tider och
omständigheter. Det Ryska bladet Nordiska Biets spalter
innehålla, med anledning af fiskerierna och Rysslands handel på
ishafvet, några föga kända artiklar mot Norge och 1826
års konvention. Dessa artiklar gifva begrepp om hvad
Norge bör vänta sig af Ryssland, om denna makt går
segrande ur den kamp, hvari hon är invecklad (Krimkriget).
Det är nu lätt att fatta vigten af det fördrag, som blifvit ^
afslutadt med Sverige och Norge. Finnmarken, detta
föremål för Rysslands länge närda lystnad, är den enda punkt,
der Ryssarne kunde fatta fast fot vid Atlantiska hafvet och
hota England och Vesterlandet med sjöexpeditioner.
Ja-cobselfven bildar nu gränsen emellan Ryssland och Norge.
Det är ett litet vattendrag, som knappt kan befaras af
mycket grundgående båtar. Visst är dess mynning i hafvet
mycket vacker, och skulle kunna förvandlas till militårhamn,
men hon är spärrad af isen lika länge som Cronstadt, och
måhända längre. Hela kusten öster om denna flod är sjelf
stängd af branta klippor, oftast utskjutande i höga spetsar,
samt derföre fullkomligt olämplig för hvarje
marinetablis-sement, af hvad slag det vara må.»
Då svenska Aftonbladet, den 18 Dec. 1855, med
anledning af Novemberfördraget yttrande sig om den politiska
betydelsen af norsk-ryska gränsefrågan, tillade att England
redan länge varit uppmärksamt på sitt intresse vid
lösningen af denna fråga och uppgaf att engelska regeringen
»redan för flera år sedan gerna erbjudit sin bemedling i de
då å färde varande gränstvistigheterna mellan Ryssland och
de skandinaviska rikena, fastän konungen då icke ville gå
in på norska regeringens förslag om att antaga vänskapliga
makters bemedling», — upplyste norska Morgenbladet att
förslag från norska regeringen om att påkalla en tredje
makts bemedling i gränstvisten, Daldrig varit framställdt.»
Återstår att begrunda, huruvida denna uraktlåtenhet af nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
