Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
folkhop påstå att det icke vore värdt att vi svenskar
försöka att försvara oss; utan då klappade ännu svenska
hjertan af förtröstan på svensk »mandom, mod och morske män.»
Men hvad som särskilt fästade uppmärksamhet i Sverige,
var att Norge — hvilket hittills vanligen tillvägagått på
ungefär samma sätt som en sköldpadda när något obekant
nalkas, dragit sig inom sitt skal så snart det blef frågan
om unionen eller om svenska önskningar och intressen, och
derföre äfven plägat ignorera föreningsdagen (4 November)
så mycket som möjligt, men deremot med så mycket mera
ostentation alltid firat den anti-unionella 17 Maj — denna
gången kröp fram ur skalet med en stor fest i Christiania.
Det var ock en stor artighet af konung Oscar, mot Norge,
att välja till aftäckningsdag den 4 November (som betydde
1814), i stället för den så närbelägna 5 November (som
betydde 1810). Äfven på denna andra dag fortsattes dock
i Stockholm högtidligheterna. Det var den dagens
betydelse, Beskow, uti sitt poem »Minnesruna», som utdelades
under sjelfva aftäckningsceremonien, tog till utgångspunkt
för sina betraktelser:
Ren* fyra gånger elfva år
försvunnit sen’ Novembersolen
med dubbel glans af hoppets vår
en dag, som denna, såg vid polen,
då folkets jubelrop mot skyn
sig höjde vid en hjeltes syn ...
Så kom han hit, af hoppet anad,
med längtans blickar fjerran spanad,
han kom från fjerde Henriks bygd,
i snille som i mod hans like,
och kallad, liksom han, af folket och sin dygd,
till stöd för ett nyss söndradt rike
och Wasars krona bjöds, vid jubelåskors dån,
till arf ånyo åt en segrens son.
I den kronan hade, som vi veta, Norge ingen del. Men
Beskow kom i poemet äfven till brödrariket, och han slöt sin
allocution till Carl Johans son:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
