Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
och gör den ständiga gränsbeväpningen öfverflödig (/). Man
borde tilltro norrmännen att hafva förstånd nog att inse
detta, och likväl har det blifvit betviflade Det är för att
jäfva detta förtal, som vi i dag samlats, att gifva ett
vitnesbörd om norrmännens fosterbrödratrohet)). — Ändtligen
kom ett tal »för kung Carl Johans minne», af advokaten
Dunker. Det var till stor del hållet i elektriserande
bildspråk. Hjelten förliknades vid Ragnar Lodbrok, som genom
lindormens dödande befriade sin sköna prinsessa. Denna
lindorm, som var slägt med midgårdsormen »och kanske
också med den moderna sjöormen, är Kölen, hvilken, ifrån
att hafva framslingrat sig mellan de tvänne folken såsom
en skiljemur, nu blifvit en köl, som håller skeppet stadigt
på vågen». I dag för 40 år sedan befriade kungen den
fångna prinsessan och slutade ett förbund mellan de tvänne
brödrafolken, tillvägabragt, såsom det i föreningsakten heter,
»icke med vapen utan genom fri öfvertygelse.» Men man
förstod i begge rikena icke rätt storheten och välsignelsen
af det hjeltedåd, som den ridderlige kungen utfört; man
trodde icke rätt på att draken fallit, och det är också
otroligt, huru länge ett sådant fabeldjur kan lefva, ehuru
dödadt. När Carl Johan ville att den 4 November skulle
firas, trodde vi meningen vara att vi såsom vasaller skalle
kyssa Sveriges hand, och när vi firade vår konstitutionsdag,
trodde han att vi blott ville trottsa på vår egen styrka och
icke tacksamt erkänna föreningens välgerningar. Men det
oaktadt vårdade han jned faderskärlek sitt verk, och under
hans vingars skydd skjöt vårt frihetsträd kraftiga rötter och
höjde sin krona mot skyn. Först efter hjeltens död
mognade friheten fullkomligt. Nu hafva vi lärt att värdera
föreningen och välsigna storheten af Carl Johans hjeltebragd,
och vi uppfylla genom denna dags firande hans käraste
önskan; genom att göra detta till en nationalfest, gifva vi
för verlden ett vitnesbörd att lindormen nu alldeles
försvunnit och att icke ens någon lukt af hans kadaver återstår.
Så må vi med glädje och tacksamhet påminna oss Carl Johan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
