- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjunde delen. Svenska neutraliteten och novembertraktaten under Krinkriget, samt farorna från Varangerfjorden, 1853-1856 /
239

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

239

holm, med åberopande af stadgandet uti 15 § af
mäklareordningen (31 Mars 1*853); och de åtalade dömdes ganska
riktigt, hvar för sig, att böta 20 rdr bko.

Dagligt Allehandas begge utgifvare, den fordne
(Dalman) och den dåvarande (Hazelius), råkade vid denna tid
uti en putslustig tvist om -— posttidningens s. k. »munlås»
4847. Dalman skref i Aftonbladet, Hazelius uti sitt eget
blad »Svenska tidningen (D. A. i Stockholm)». Den förre
ville göra gällande att det var han, hvilken genom sitt
myckna bullrande i den tidens D.-A. tvang den tidens stats-’
råder att påsätta munlåset och drifva Hazelius ut; denne
åter tycktes hafva ingenting emot att allmänheten trodde
att det varit hans artiklar, som framkallat munlåset. Förf.,
som uti detta arbete (Mina Samtida II: 102—106) visat,
hurusom statsråderna lyckades hvarken att få munlåset att
sitta fast eller Hazelius utdrifveu, nöjde sig nu för tillfället
med den upplysningen att det »hvarken var hr Dalman,
som framkallade munlåset, eller hr Hazelius som skref den
artikelserie, i och för hvilken det slutligen åkom». Om de
sednare munlåsförsöken i konungens byrå (t. ex. Mina
Samtida VI: 91—92) kände Dalman naturligtvis
ingenting och Hazelius förmodligen mycket litet; och om mun^
fisken från Frankrike ingendera det ringaste. Franska
sändebudet hade på sin regerings befallning besvärat sig hos
den svenska deröfver, att den svenska officiella tidningen
tillåtit sig ohemula yttranden emot H. K. M. kejsar
Napoleon III, i bladet nr 184, för den 28 Juli 1855, — uti en
litteraturuppsats öfver i Genève utgifna »Memoirer angående
expeditionen till Krim» (andra samlingen), i hvilka
påpekades en mängd fel, hvilka Napoleon III skulle der hafva
begått o. s. v., men utan någon ohöfvisk utlåtelse, — och
begärt upprättelse. Dåvarande Svenska ministrar utlofvade
genast allvarsam föreställning till bladets utgifvare (förf.);
men i stället att, såsom 1870, låta svenska sändebud
utrikes skrifva artiklar om saken i utländskt blad, skref
justi-tiæstatsministern en biljett till mig, hvari han utbad sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/7/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free