Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
sade jag. Alla frågade härom och voro nyfikna och fingo*
samma svar. Det roade mig att göra alla nyfikna. Att
ingen hvarken officialitet eller ens halfofficialitet låg
härunder, det har tiden visat och det sätt, hvarpå man
behandlat mig. Detta senare h^r bevisat att man ansåg företaget
mitt eget, såsom det också var, för hvilket ingen kännt sig
skyldig hålla mig ringaste räkning, hvilket smickrar mig,
men också ådagalägger föga noblesse. Isynnerhet hos de
conservative, detta dumma parti, ur stånd att lyfta sig ur
kotteri-åsigter, dömmande det som mitt fel att jag ej
försvarade deras lumpna personer, deras adel och deras
jernvägar, anseende mig såsom en förrädare, sägande att jag
liksom Kapudanpascha, som med turkiska flottan gick öfver
till Mehemed Ali, så äfven jag med deras penningar
till liberalismen, ty min liberalism (så bedömde de mina
verkliga åsigter) ansågo de såsom en mask, antagen vid
tidningens början för att fånga prenumeranter, och ganska
naift frågade de mig, sex månader efter tidningens början:
»när skall masken falla?» — »Hvilken?» — »Kors,
liberalismens.» — »Den kommer aldrig att falla; den är tidningens
grundsats: läs programmet!» — »Ja, jag förstår.» — De
trodde mig blott vara fin, och gingo ännu och väntade,
ända till dess jag måste taga bladet från munnen och vända
mig mot denna slöa conservatism. Då blefvo de förvånade
och ansågo sig bedragna, de fårhufvudena, troende mitt
ändamål ej varit högre än att försvara deras prærogativer.
Jag hade dock aldrig gifvit dem den ringaste anledning till
denna tro, och har således aldrig gjort mig samvete af att jag
till ett godt ändamål, och till deras verkliga, fast af dem
ej förstådda interesse, användt deras medel (af hvilka jag
aldrig tagit en enda skilling för egen räkning eller för mitt
eget redaktionsbestyr, såsom tidningens räkenskaper kunna
visa). Endast biskop Heurlin var skarpsinnigare än
mängden, och varnade sina embetsbröder mot mig, sägande: »Han
är icke mannen. Han är ej konservatif.» Han kände mig
dock ej personligen, men anade mig ej vara renhårig, af
mina skrifter i skolfrågorna ... Gubben Wallmark besökte
Mina Samtida. VII. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
