Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
nehjelm instruerade och inöfvade telegrafister. Mot slutet
af året for densamme omkring till de nya kontoren för att
in-skärpa tystlåtenhet och tog tysthetsed både af tjenstemän
och betjente. Telegraferingen öppnades med Stockholm i
Örebro 13 Juni, i Götheborg 4 Juli, konung Oscars
födelsedag, i Helsingborg 3 och i Malmö 28 Augusti, allt 1854r
i Christiania 13 Juni 1855. Andra tråden mellan
Helsingborg och Götheborg sträcktes 25 Nov. 1854,
undervattens-kabeln till Danmark började fungera nyårsdagen 1855.
(Undervattenskabeln till America projecterades i Augusti
1854). Telegrafdepeschens nya benämning »telegramm»
tillskrefs författaren af denna bok, som i Posttidningen först
använde densamma. Interesset var ännu mera spändt än
trådarne. Några trodde ’telegraftråden vara ett klocksnöre,.
andra att depescherna rusade fram i hans ihåliga inre
liksom skottspolar, andra att de åkte utanpå honom i så
förtviflad fart att man ej kunde skönja dem; några lyssnade
vid stolparne i hopp att få höra hvad tråden sade, och en
bonde hängde stöflor på tråden för att få dessa fortskaffade
till sin son. Uti Finland, der man i Maj 1856 fick linie
färdig mellan Åbo och Helsingfors, trodde allmogen till och
med att, om man vidrörde telegrafinrättningen med ett enda
finger, blefve genast ens hemligaste tanke känd öfver hela
verlden.
Jernvägaarbetena voro också i gång. Frykstads jernväg,,
3/4 mil lång, mellan Clarelfven och sjön Fryken, var väl
den första färdiga, men begagnade i början icke lokomotiv,
utan vagnarne rullade af egen tyngd utföre och^ kördes med
hästar tillbaka upp: konung Oscar åkte en gång derå från
Frykstad på detta sätt I hela landet stego alltjemt
förhoppningarne på den gyllene tid, som skulle inträffa »nar
jernvägen blir färdig.» Äfven i orter, der ännu icke
ringaste åtgärd blifvit vidtagen till jernvägsbyggnad, blef det
en mani att taga honom till värdemätare. Arbetaren höjde
sin dagspenning till 1 rdr, ty, sade han, »det får man,
när jernvägen blir fårdig»; en eländig koja, som förr kostat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
