Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
egenskap med utmärkelse bevistat alla följande riksmöten,
slutligen såsom vicetalman (1850), och besteg efter af
Wingård erkebiskopsstolen 1852. Men dermed var ock i
-det närmaste hans kraft förbi. Hans tunna och spensliga,
för att icke rentut säga utmerglade, skullror — en mera
utmagrad lefvande menniskogestalt har förf. aldrig sett —
syntes ohjelpligen för klena för tyngden af svenska
primatens tunga kåpa, kräkla och mitra:
Det var hans storhet, att i alla öden
Han fast och rättvis fram sin bana gick
och derför, så i lifvet som i döden,
han allas aktning, allas kärlek fick ...
Och med sin kärleks gyllne skatter rik,
han menskor vann med hjertats politik. ..
Ett annat lysande namn steg ned i dödens dal, ett
«amn, som hela vårt land med kärlek och vördnad
upprepar4: Pehr Daniel Åmadæus Atterbom, den 21 Juli. Han
var komministerson från Östergöthland, sjelf professor i
Upsala och en af de Aderton uti svenska akademien.
Skaldekonst idkade han alltsedan sin barndom, skref i sitt åttonde
år en roman »Alphonsus och Maria»; vid ankomsten till
Upsala såsom student upptagen uti bröderne Stenhammar,
L. Hammarskölds och mag. L. Chr. Ekmarcks vittra
sällskap • »Vitterhetens Vänner», stiftade han snart sjelf ett
nytt 1807: »Musis amici», som sedan antog namnet
»Auroraförbundet». De förnämsta i förbundet voro Atterbom,
Elgström, Hedbom och Palmblad. När detta 1810
upphörde att hålla sammanträden, uppstod i stället tidskriften
^Phosphoros», hvari upptogos Auroraförbundets handskrifna
poetiska stycken och jemväl Atterboms Xenier samt
»tun-gusiska skådespel ßimmarbandet.» År 1812 började han
utgifva poetisk kalender, i hvilken »Blommorna» och »Fågel
Blå» gjorde epok uti svenska skaldekonstens historia; och
från 1813 tog han verksam del i »Svensk Litteraturtidning»,
som då började sin bana. Uti Askelöfs »Polyfem» skref
han äfven (1810—12). Efter sin magisterpromotion (1815)
Mina Samtida. VIII. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
