- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Åttonde delen. Oscar I:s sista regeringsår och riksdag, vicekonung och prinsregeringar, 1856-1857 /
52

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

enade. Det magnifika och det förbindliga gingo hos honom
hand i hand. Hvarhelst dödsbudet spordes, väckte det
uppriktiga känslor af saknad. L. hade ännu icke upplefvat 60
år. Staden reste 1858 på hans graf’en vård af finhuggen
granit, omgifven med ett vackert jeinstakett, och på vården
ristades: »Pehr Johan Lagergren, född 1797, död 1856.
Justitiæborgmästare i Norrköping, C. N. O., Stadens ombud
vid fyra Riksmöten, Borgareståndets Taleman 185e3.
Upplyst förstånd, Ädelt hjerta, Medborgerliga dygder tillvunno
honom Samtidas förtroende och kärlek, Efterlefvandes
saknad. Norrköpings stad, tacksam för tjuguårig omvårdnad,
reste minnesvården».

Den sista förlusten på gamla året, och säkert den
största för fäderneslandet, återstår ännu att här omtala. Jacob
August Hartmansdorff, son af en kapiten vid Jönköpings
regemente, född 12 Mars 1792, obemedlad, blef genom
goda gåfvor, utmärkt flit och patriotiskt hjerta, utan alla
förord, en af vårt lands mest förtjente och såsom nyaste tidens
Cato ihågkommen man. Yid examen till rättegångsverken
i Upsala 1807, fick han af Östgötha landskap betyg om
»öfverträffande snillegåfvor, outtröttlig flit och stadgade
sedeö); i embetsverken gjorde han sig genast efterdömligt
känd för den mest ansträngda flit, och fick redan vid 17
år (1809) åtfölja utrikesministern grefve von Engeström
till fredsslutet i Jönköping. Af friherre Wetterstedt anställd
i pommerska expeditionen, antecknade han sjelf vid årets
slut: »Jag har kommit i erfarenhet deraf att de förnämes
löften och vänskapsbetygelser merändels äro utan betydelse
och mening, och att de med lika mycken bekymmerslöshet
kunna störta den, som de med ifver följde den nycken att
upphöja. Jag har märkt att de vigtigaste saker ofta
afgöras af slumpen, eller af småaktiga, tillochmed dumma,
anledningar. Jag har slutligen märkt att flit och ordentlighet
hvarken blifva obemärkte eller obelönade». Vid slutet af
1811 antecknade han i samma dagbok: »Jag harr detta år
varit nära att duka under för sinnliga begär, men segrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:41:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjcminnet/8/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free