- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Åttonde delen. Oscar I:s sista regeringsår och riksdag, vicekonung och prinsregeringar, 1856-1857 /
102

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

klagade missodena i den utländska brefvexlingen; ja redan
i slutet af Juli hade jag offentligon gifvit tillkänna, att
bland omkring etthundrade reklamationer, som under de tre
första månaderne af min tjenstetid inkommit, icke flera än
tre eller fyra befunnits ega1 sin anledning uti något slags
felaktighet hos personalen vid ofta nämnda kontor: — att
felet oftast låg hos de halfva, felaktiga eller rentaf felande
föreskrifterna, kunde och borde icke då ännu sägas till
allmänheten.

Det var den inre sidan af saken, det hörde till
»postverkets hemligheter,» om hvilka det heter: »förb .... vare
den, som förråder dem» — men så kunde jag till slut icke
undgå att blifva — »förbannad.» Först knackade jag så
allerödmjukast helt lätt nere vid yttersta tröskeln till
poststyrelsens herrs kapslokal, och ökade endast småningom
takten och kraften, då jag märkte huru lomhörd man var.
Förhållandena voro ock verkligen så avita, att jag icke bör
undra att de, som af dylikt ingerrting hade sett och
förstått, trodde mig »öfverdrifva», och denna maklighetens
undflykt vid mina förnyade bultningar blef sedermera den
expedient, hvarmed man länge höll mig stången och
slutligen den Sisyphus-sten, som ökade tyngden af mitt arbete.
När ingenting annat kunde invändas, grep man till denna.

Redan före min ankomst fanns en posttvist mellan
Sverige och staten Hamburg, in flagranti. Från Götheborg
hade år 1855 tvenne svenska ångbåtar öppnat directa turer
till Hamburg, och svenska poststyrelsen börjat med dera
låta försända post; hvilken hade den fördel att icke behöfva
betala transit (genomgångstribut) till Dànmark, eftersom
denna post icke passerade ringaste flik af danskt välde.
Detta var just olyckan. Läsaren känner (Mina Samtida
VI: 149—152) hvad Danmark 1852 i hemlighet aftalat
med Hamburg om sjöpostföringen; — men Sverige kände
detta då ännu icke. Hamburg skulle dock icke låta Sverige
få hum om detta fördrag, utan förebar i stället en § uti
en gammal seglationsordning, hvari ålades hvarje skepp, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:41:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjcminnet/8/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free