- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Åttonde delen. Oscar I:s sista regeringsår och riksdag, vicekonung och prinsregeringar, 1856-1857 /
108

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

och huruledes både daglig och nattlig uppmärksamhet och
oupphörligt tålamod voro nödiga — och vid detta tillfälle hade
jag dock den fördelen qvar, att ännu icke hafva mina svenska
förmän också rakt emot mig.

Men äfven detta dnevitabile fatum» anryckte med stora
steg, fastän aldeles emot mina önskningar. Sjöpostfrågan var
ännu icke fullt utagerad, då Preussen kom in med begäran,
att all utländsk korrespondens från Norge öfver Hamburg (som
hittills vintertiden ombesörjts af det svenska kontoret) måtte i
stället fä af Helsingborg äfven om vintern dirigeras till
danska kontoret i Hamburg. Som svenska poststyrelsen den 17
Nov. 1856 formligen infordrade mitt yttrande, var det nu platt
omöjligt att undvika påpeka råtta orsaken, den olyckliga
Svenskdanska conventionen af 1852 (Mina Samtida Yl: 149—152)
med dess porto af 2’/2 sgr, hvartill svenske ännu då
qvarsit-tande generalpostdirektören måste bära skulden, enär denna
convention ensam var orsaken till Preussens nu gjorda
framställning. Ej heller kunde förtigas af mig, att, sedan sä väl
Hamburgska stadtpostamtet, som preussiska och
Thurn-und-Taxiska, tid efter annan erhållit svenska medgifvanden, att genom
danska kontoret befordra sin post till Norge och dessutom så
väl. den, som den utgående norska, redan för hela
seglations-tiden blifvit prisgifven åt danskarne, så återstode nu föga af
norska brefvexlingen för det svenska kontorets handläggning.
Denna sista återstod vore det nu, Preussen ville lösgöra,
hvilket alls icke kunde undras på, eftersom den derigenom skulle
blifva mindre dyr för allmänheten. Jag måste utsäga att dessa
förhållanden kände icke hjelpas med annat, än total ormjörelse
af 1852 års Convention; och att om sådan icke sattes i
verket eller kunde genomdrifvas, nästa framställning från Preussen
conseqvent måste blifva att få den sökta tillåtelsen utsträckt
äfven till scenska correspondancen, och sålunda följdriktigt
stycke för stycke betaga det så nyligen med särskild
reorganisation af regeringen tillgodosedda svenska kontoret, allt slags
vidare verksamhet. Jag tillade icke då, hvad nu må
anmärkas, att Conventionen af 1852 utgjorde ett éclatant bevis derpå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:41:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjcminnet/8/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free