- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Åttonde delen. Oscar I:s sista regeringsår och riksdag, vicekonung och prinsregeringar, 1856-1857 /
144

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

mitterades å Riddarhuset, fann visserligen baron Stael v.
Holstein »indelningsverket föråldradt», men flere andra
uppträdde till dess försvar och hr O. v. Knorring citerade både
en brasiliansk generals utlåtande, att Sveriges indelningsverk
^vore den bästa militäriska inrättning han sett, och
fransmännens kejsares stora belåtenhet, sedan han på begäran
fått upplysningar om dess beskaffenhet.

Johan Lekberg från Nerikes län föreslog att
hemmans-klyfningen »måtte befrias från alla inskränkande band och
författningarne derutinnan upphäfvas.» Olof Larsson från
Gefleborgs län ansåg tvertom nödvändigt att sätta en gräns
för jordens styckning, på det jorden icke måtte råka i
van-häfd, och åberopade exempel att i orter (Dalarne), der
styckningen längst bedrifvits, nödgades befolkningen kringdrifva för
att söka arbete. Petter Jönsson och Mengel ville för all
del att Larsson skulle återtaga detta sitt anförande, på det
icke någon ståndets meningsskiljaktighet i denna fråga
måtte komma med till utskottet der Larssons skäl skulle
med begärlighet omfattas; men Larsson stod på sig. Nästan
hela ståndet ogillade Larssons åsigt och den alltid drastiske
Petter Jönsson bad honom åtminstone »inskränka sina
påståenden till sin egen familj, eller högst den domsaga, han
representerade»; och när derpå intet svar följde, anhöll Petter
att talemannen måtte förnya denna hemställan till Olle;
hvarpå talemannen svarade: att han icke kunde göra det,
då Olle sjelf icke ville »nappa på kroken.»

Dä på Riddarhuset C. W. Tham väckt motion om
inskränkning i kolportörer rätt att sprida tryckta skrifter, påstod
hr Cederström, T., att motionen icke kunde remitteras, att den
vore obehörig och illfundig till syftning, lagstridig till formen,
ovärdig en svensk ridders- och adelsman; grefve Liljencrantz
varnade emot samvetstvång, frih. Creutz sade motionen åsyfta
centralisering af all hierarkisk makt hos presterskapet, och vara
stridande mot konungens throntalslöfte om religionsfrihet.
Andra, såsom v. Knorring, D. Schulzenheim, ställde sig på
motionärens sida. P. R. Tersmeden fann motionen både för sen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:41:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjcminnet/8/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free