- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Åttonde delen. Oscar I:s sista regeringsår och riksdag, vicekonung och prinsregeringar, 1856-1857 /
147

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Svensson från Skåne undanbad sig alla omilda omdömen om
bränvinshandteringens idkare.

Grefve G. Posses motion om grundskatternas
kapitali-sering under 12 år (för jernvägars byggande) fann grefve
Anton Gyldenstolpe vara ett våld emot eganderätten; hr
A. P. Sandströmer (f. d. finansminister) ansåg det vara
föga vinst för den skattdragande, om han måste låna
penningar för denna kapitalisering och sedan derpå betala ränta:
Frih. C. A. Raab försvarade motionen och klandrade
grundskatterna. Hos bönderna hade likartade motioner blifvit
väckta af Johan Persson Mn Upsala och Anders Persson
från Östergöthland, dera Nil? Larsson från Jemtland och
hela ståndet fann vara af oberäknelig vigt och nvtta för
hela jordbruket och Medin kallade »den mest glädjande
motion af alla, han hört under riksdagen.»

Hvad sjelfva jernvägarne angår, så aflemnade den 3
December statsrådet Fåhræus till Riksstånden K. Mt:s på
öfverste Ericsons förslag uppsatta propoeition om ett system
af.de jernvägar, som borde af allmänna medel bekostas (två
dygn efter det jernvägsstycket Malmö-Lund blifvit högtidligen
öppnadt). När denna proposition skulle remitteras till
utskott, uppstodo i stånden långa och ifriga debatter.
Somliga, t. ex. L. J. Hjerta, varnadé för tjusningskraften af
Ericsons namn: »ordet stambana borde icke anses som en
trollformel att besvärja pekuniära svårigheter, utan de
beräknade inkomsterna af vägen väsendtligen betraktas.» Grefve
A. E. v. Rosen granskade det Ericsonska förslaget såsom
sakkännare, och ogillade hans förslag om gemensam station
i hufvudstaden för södra och norra banorna. Frih.’ A. C.
Eaab fann penninge- och folk-anskaffandet svårt. Togos
pengarne från utlandet, blefve de dyra, toges arbetsfolk från
inlandet, mistade jordbruket for många armar; men grefve
Platen motsatte sig såsom vådligt införskrifvandet i massa
af arbetare från utlandet. — Hos Presterna ville prosten
Tegnér att staten öfvertoge Köping-Hult-vägen, Almqvist
hyste blindt förtroende för Ericson och ville icke rubba en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:41:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjcminnet/8/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free