- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Åttonde delen. Oscar I:s sista regeringsår och riksdag, vicekonung och prinsregeringar, 1856-1857 /
152

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

det orätta dömandet skall hafva härrört från »egennytta,
vrångvisa eller försumlighet.» Det är blott lägre domare,
som få åtalas äfven för vårdslöshet och oförstånd. Han
slutade sitt sjelfförsvar med följande ord: »På flera sätt
har man velat visa möjligheten att utreda lagskipningen»
tillstånd utan att intränga i beskaffenheten af den högsta
lagskipningen. Justitiæombudsmannen har deremot sökt
bevisa, att hufvudsaken är ogjord, så länge man icke känner,
huru på högsta ort dömes. Han tror att det är der, som
hela lagskipningen i sjelfva verket har sitt säte; att en dålig
domareförvaltning i lägre grader alltid kan oberäkneligen
förbättras när den högsta är god, men att om denna icke
uppfyller sin bestämmelse, rättvisan också icke vinner
fram-gång, emedan det foga skulle gagna att hafva på lägre
ort fått rätt, i fall det rätta icke på högsta ort bestode.
Häraf har han slutat, att den utredning af lagskipningens
tillstånd, som instruktionen ålagt honom, måste nödvändigt
och företrädesvis åsyfta upplysning om de högsta dömandes
embetsförvaltning. Att undandraga denna
Justitiæombuds-mannens granskning vore dessutom ändamålslösa så vida
icke all offentlighet för bedömandet af högsta domsluten
skulle på samma gång vara tillstängd; och omöjligen kan
meningen vara, att hvad härutinnan är tillåtet för hvar
man, skulle vara förmenadt ß. St:s till granskningen
uttryckligen bemyndigade ombud. — Ibland hindren för ett sådant
uppdrags utöfvande anfördes orimligheten af en domsrätt,
som den granskande skulle utöfva öfver rikets högste
domare. Men det rimmar sig icke, att kalla hvarje omdöme
för en dom, eller hvarje rätt till forskning för en
öf-verordnad domsrätt. Om en Akademisk lärare i sina
föreläsningar eller en sakkunnig litteratör företager sig att
afhandla ett juridiskt ämne, hvari dom blifvit gifven af
högsta domstolen, och i sin undersökning kommer till det
resultat, hvaraf samma domslut ogillas: skulle väl dessa
granskare då påbördas att hafva tillvällat sig domsrätt öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:41:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjcminnet/8/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free