Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
blef denne sistnämnde väld, hvaröfver mycken ledsnad råder
inom församlingen, ßedactionen håller dock för sin del
det theologiska färgspelet hos presten likgiltigt, om han
bara för öfrigt är en duktig karl.»
Tysklands protestantiska presterskap, som under de
sednare åren än här än der plägat hålla en s. k. y>kyrkodagy>,
ett prestmöte, men med tillträde, talan och rösträtt äfven
för laici, hade till plats för 1858 års kyrkodag utsett
staden Hamburg. Der organiserades, i formen af
tidningsartiklar och flygskrifter, en agitation, allt häftigare ju
närmare dagen nalkades, i öppen afsigt att bortskrämma hela
kyrkodagssällskapet. Man vädjade ända till näfvarne, i det
man uti allmänt tryck rentut yttrade förhoppning att
massorna skulle köra bort »jesuiterna», och sedan sökte man
inverka på autoriteterua genom förespegling om blifvande
gatu-oroligheter. De förnämsta kyrkornas pastorer fäktade
med kyrkoråden för att framkalla förbud för kyrkodagen att
till sina sammankomster ’begagna stadens kyrkor, och
lyckades äfven häri. Men regeringsmakten insåg att sådant
skulle lända den protestantiska staden och dess anseende
för religionsfrihet till nesa inför hela den protestantiska
verlden, och tvang kyrkoråden att återkalla förbuden, så
att i sista stunden och med knapp nöd ett par af de större
kyrkorna upplätos, hvardera för en dag (en större och en
mindre hade straxt i begynnelsen frivilligt öppnat sig), och
nu lemnade i stället de motspänstiga kyrkoherdarne sjelfva
på några dagar staden, för att slippa öfvervara kyrkodagens
förhandlingar! Stadens honnettaste tidning, »Hamb.
Nach-richten», angrep (från den 22 Juli 1858) i en artikelserie
såväl kyrkomötet som dess ortodoxa riktning på det
bittraste, såsom följande ordagranna öfversättning visar:» Det
ortodoxa partiet uti protestantiska kyrkan har efter
revolutionsåret 1848 ovanligen tilltagit i rörlighet och dristighet,
särdeles sedan det lyckats hos flera regeringar göra gällande
den åsigt att, genom främjandet af dess ändamål, skulle
förnämligast tryggheten för thron och ordning i länderna till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>