- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Åttonde delen. Oscar I:s sista regeringsår och riksdag, vicekonung och prinsregeringar, 1856-1857 /
179

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

som fortfarande skola råda mellan de båda monarkerna.
Det ligger konungen varmt om hjertat att omsorgsfullt vårda
dessa och, om möjligt är, ännu fastare tillknyta de band,
som förena Honom med H. M:t konungen i Danmark. Ni
anbefalles, m. h., att för utrikesministern hos . . . uppläsa
ofvanstående depesch, hvarvid ni dock bör afhålla er från
hvarje ytterligare reflexion, som kunde föranleda missförstånd,
hvilket vi vilja undvika.» (Lagerheim).

Uti Paris ansåg man den 29 April att Lagerheim i
denna sin depesch ställt skandinaviska frågan på dess rätta
område och tillade att denna »måhända i en snar framtid
kunde erhålla stor vigt.» Danska blad insinuerade att
Lagerheim muntligen till Scheel-Plessen yttrat sig icke i
harmoni med sin skrifna depesch, hvartill öppet genmältes att
han omöjligen kunde hafva yttrat sig i harmoni med von
Scheeles, som innehöll en försåtlig anklagelse emot den
regering, hvaraf L. sjelf var medlem. Scheele mistade sina portföljer
(utrikes och Holsteins) redan på llste dagen efter det
Lagerheim daterat sin depesch. Det nyssbemälta franska
yttrandet af den 29 April fick, i någras tanke, en närmare
belysning genom en redan tidigare på våren i Stockholm
utkommen brochure, af Arnliot Gellina: »Den skandinaviska
frågan, några betraktelser i sak,» som man väl nu efteråt,
sådan sakens verkliga ställning är, svårligen kan läsa utan
en dragning på munnen. Skandinavismen, sade han, är i
sin grund och botten en nationel idé, en nationel rörelse,
ett nationelt behof. De trenne nordiska rikena äro skapade
att bilda en stark defensiv makt, ett fast slutet federativt
complex, beredt till gemensamt försvar emot hvarje fara,
ehuru de tre länderna böra få inom sig fritt utveckla sig,
med hvar sin individuella sjelfständighet. Men frågan om
skandinavismens konstituerande till en stark makt är icke
längre nordisk utan europeisk.. Såsom vilkoret för en sådan
union måste, sade han, Sverige och Norge af Danmark
fordra det s. k. Eiderprogrammety utan att någon del af
Slesvig må afstås till Tyskland. Den stora skandinaviska svå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:41:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjcminnet/8/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free