Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
konstitutionel! och benämuingen »Prinsregering)) hafva
gifvit* konungens förslag oriktig mening; grefve v. Platen, som
ville ha kronprinsen först, och i händelse af hans förfall en
interimsregering; grefve Anckarsvärd, som ville ha helt
enkelt kronprins till regent under konungs förfall, och
dernäst ett interim af 8 personer; frih. von Saltza, som ville
ha nytt förslag till undantagslag; Cederschiöld R. T.,
som ville att konstitutionsutskottet skulle uppgöra nytt
förslag, hvilket sistnämnda grefve Lagerbjelke gillade med
anmärkningen att om Norges storthing och två svenska
riksstånd gilla propositionen, blir det för regeringen sjelf icke
möjligt att gifva nytt förslag. Grefve Frölich uppläste ett
af honom uppgjordt. Riddarhuset godkände Kongl.
Propositionen med 82 emot 49.
Uti presteståndet väckte utskottsmemorialet allmänt
ogillande och skrapades starkt af riksarkivarien Nordström, som
ansåg det afgifvet under inflytaudet af en prædestination,
och dess skäl icke sakskäl utan »blott meningar uppfattade
i ord,» hvarjemte utskottet ådagalagt en lust att klandra,
i stället att ingå i pröfning af frågans rätta beskaffenhet,
och tyckte att man från Ständernas första utskott haft skäl
att vänta mera politisk hållning och takt; af prof.
Lindgren, som fann utskottets skäl dunkla, tomma, innehållslösa;
biskop Björck förebrådde utskottet att ej ha besvarat hela
propositionen, hvartill hofpr. Wensjöe genmälte att man ej
velat yttra sig öfver frågor, som hvilade sedan förra
riksdagen. Prof. Agardh och kyrkoherden Otterström tyckte att
propositionen ej var nog tydlig i frågan om hvem, som
skulle uti interimsregeringen föredraga ärendena; men
ståndet antog propositionen.
Uti borgareståndet yrkade Stolpe återremiss af
betänkandet, emedan konungens proposition vore högst
ändamålsenlig; Björck framhöll faran äf att tillåta konungamakten
öfverflyttas på personer, »dem hon troligen aldrig skulle
tillfalla med rätta, men hvilka genom maktens lockelser lätt
kunde förledas till att på olagliga vägar eftertrakta den.D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
