- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Åttonde delen. Oscar I:s sista regeringsår och riksdag, vicekonung och prinsregeringar, 1856-1857 /
228

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228

Konungens rådgifvare försvarade sig på riddarhuset.
Dalman ansåg utskottet hafva följt oriktig princip: man hade
af dess yttranden velat se, om nationen hade skal till
belåtenhet med rådgifvarne, eller ej; den bästa styrelse kan begå
små misstag och en dålig styrelse kan undgå sådana;
utskottet hade bordt framlägga en tafla öfver regeringens hela
politik. Cederschiöld hade önskat få veta, hvilka rådgifvare
tillstyrkt tryckfrihetens upphäfvande såsom grundlag och
rikets skuldsättande till hundratals millioner, för att få dem
entledigade. Frih.’ Raab fann hos regeringen sträfvan till
centralisation och allenastyrande, samt att neutraliteten varit
för Ryssland gagnelig och »följaktligen» för Sverige skadlig;
Stjernsvärd klandrade Sveriges utrikes politik; men
betänkandet blef med 35 emot 9 lagdt till handlingarne.
Detsamma skedde i presteståndet, efter mycket talande i tvenne
plena, dervid märkligast torde varit prof. Lindgrens uttryck,
att han icke i utskottet motsatt sig anmärkningen emot
arrangementet med konsulatet i Arkhangel, ((emedan det kan
vara tid på att icke eftergifva för norrmännens alla
anspråk». Borgareståndet var rifvande. Wahlström ogillade
både neutralitetsförklaringen och ständernas tacksägelseadress,
Hesselgren den förra och Henschen den sednare. Hörnstein
protesterade emot neutralitetspolitiken; Boman fann den
visserligen ekonomiskt nyttig, men föga egnad att befordra
rikets politiska fördelar och anseende. Björck skulle önskat
att utskottet mera riktat sina anmärkningar mot hela
regeringssystemet än mot enstaka fall. Vid embetstillsättningar
hade rådgifvarne vanligen ingen särskild åsigt andragit,
utan allt synts vara afgjordt på förhand.
Landshöfdinge-instruktionen hade varit öfverflödig, derest man ej ensamt
dermed afsett att på biväg kringgå gällande lag. Beslutet
och förklaringen om neutraliteten hade tillkommit på ett
emot grundlagarne stridande sätt, och Ständerna genom sin
tacksägelseadress icke frånträdt sin domsrätt deröfver. Att
finansministern kontrasignerat en tulltaxa, som står i
fullkomlig strid mot hans förut uttalade åsigter i ämnet, vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/8/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free