Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Ehrenhoff ansåg ännu icke vara bevisadt att den valda
dumbeten bättre än den sjelfskrifna handhafver fäderneslandets
angelägenheter; hr Georgii ansåg alla förslag förkastliga som ville
ensamt reformera Adeln, men bibehålla allt annat;
Bergenstråhle ansåg ♦ Adeln böra visa att hon hvarken genom lock
eller pock läte fråntaga sig sina rättigheter, att hvarken
motionär eller utskott haft befogenhet att upptaga denna fråga,
enär hon tillhör Riddarhusordningen; frih. Raab afböjde äfven,
ty ett sålunda valdt Riddarhus blefve ensidigt aristokratiskt och
byråkratiskt, under det att hittills just mångsidigheten ger
Riddarhuset anseende; endast en ovän kunde tillstyrka Adeln detta
förslags antagande, hvilket komme att| för riddarhuset blifva
de commencement de la fina;’deremot ville han gerna biträda
Lagerbjelkeska projectet att i riddarhuset införlifva ett mindre
antal ofrälse embetsmän eller f. d. embetsmän, som äro
fastig-hetsegare eller tideikommissarier; Estenberg klagade att
«folk-gunstens suveränitetsmakare« söka såsom det högsta goda
framhålla endast representativa rättigheter och tycka att man
saklöst kan förbryta sig emot historiska; följden blir anarki eller
despotism, och önskade han’ att aldrig upplefva något för Adeln
så degraderande, som antagandet af ett dylikt förslag.
Friherre Paykull och hr Dalman yrkade äfven afslag, Grefve
Löwenhjelm hade ännu icke lyckats blifva öfvertygad att valda
representanter ådagalagt den största statsmannaskickligheten. I
förra århundraden hade man tidtals velat qväsa Adeln, men i
det 19:de vill man alldeles bortsopa den. Han trodde sin höga
ålder tillåta honom att varna Adeln emot att stöta detta
förslag alldeles tillbaka. Ville att adelns riksdagsarfvoden skulle,
liksom alla riksdagskostnader, betalas af staten; begärde
åter-remiss och det förklarande att ståndet gillade förslagets idée,
men behöfde ingen annan grundlagsförändring, än ett närmare
bestämmande i riksdagsordningen af Adelns befogenhet att sjelf
ordna sin representationsrätt, hvarvid de öfriga stånden skulle
ega att göra anmärkningar. Talet helsades med bifallsyttringar.
Hr Cederschiöld trodde meningen med förslaget blott vara att
sätta sakerna på sin spets och göra riddarhuset så för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
