Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
dock rättvisligen bära skulden for större delen af det onda,
som s kett. En riksbank, som vår, tviugar den större
handeln att söka behöfliga kapitaler i utlandet. Den åt
privatbankerna medgifna sedelemissionen skall ock förr eller
sednare, kanhända när vi minst vänta det, störta oss i än
större olyckor. Såsom kändt är, var det endast regeringens
kraftiga ingripande, på framställning af herr finansministern,
under den nu tilländalupna riksdagen, som räddade oss från
en stor kalamitet.. . För det gamla Borgareståndet och för
hela landet blifver den 13 December en i all framtid
oförgätlig dag. Det då fattade beslutet (om husegarnes
valbarhet) är utan all fråga det vigtigaste, som inom något
stånd blifvit tillväga bragt sedan vårt nya statsskick. Detta
beslut är för Borgareståndet hedrande. Dess inflytande på
ett älskadt fosterlands framtida öden kunna vi ana, men ej
beräkna. De andra stånden måste förr eller sednare följa
vårt föredöme, och representationen slutligen blifva sannt
nationel.» — Bondeståndets sekreterare sade i sitt stånd:
»Så blef det då slut på den långa dagens arbete!
Visserligen vardt den förhbppningarnes sol, som belyste dagens
morgon, snart bortskymd af moln, hvilka ännu vid dagens
afton icke hunnit skingras, men frukten af menniskans
arbete gifver en högre makt; pröfningens och motgångens
skola är nyttig, eftersom den tjenar till förädling.»
Läsaren behagade lägga märke till, att det var från
denna den »långa» riksdagen (1856 — 1858) man (har att
datera samtycket till »Landsthings-institutionen» och
»Husegarnes insläppande i borgareståndet» — tvenne mycket
vigtiga händelser för Sveriges framtid. När brukspatronerna
1834 släpptes in i borgareståndet, grundlades visserligen
de händelser, som culminerade den 8 Dec. 1865. Dessa
patroner hade i allmänhet hvarken politisk bildning eller
erfarenhet, men i landsorterna ett stort pecuniärt öfvertag,
dels genom att sjelfva ega stora bruk, dels genoin att
disponera stora bolag. Uti borgareståndet, som begripligtvis
hade stor vördnad för rikedom, spelade de med lätthet
kaxar öfver alla småstadsrepresentanterna och fingo snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
