Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
XXIII.
Grundlagens jubel-år.
Adeliga sällskapets pr ogram m. — Revolutiorojubelfesten 13 Mars. — 1809
års män med söner. — Greiffska papperen öppnas. — Be blottställa
vestra armeens rykte. — Grundlagsfesten i Tivoli 6 Juni. —
Beraadot-teska grafchorets fullbordan. — Decorationerna i Tivoli. — Toast med
tal, verser och mnsik. — Svedelius för grundlagen. — Gripenstedt för
1809 års riksdag. — Dalman för Sveriges framtid. — Statsrådet
Malmsten f$r tryckfriheten. — Lefrén för norska brödrafolket. — Sibbern
för Sverige. ’— Skilnad mellan Upsala och Lund. —
Carl-Johans-monu-ment i Borås. — Dunkers tal vid Carl-Johans-förbundets
Christiania-fest. — Norges tacksamhetsskuld till Sverige. — Kronprinsen-regentens
monument i Luleå. — Subscription till minnesvård åt Gustaf Wasa. —
Von Döbfelns graf. — Länsmannen Erik Aréns död. — Nordiska stu-.
dentfesten. — Danskarne fira Carl X:s nederlag vid Köpenhamn. —
Lunds Knutsgille firar dansken Knut. — Jubelfest i Helsingfors för
Finland. — Hedréns femtiåriga doctorshatt. — Händels- och Schiller-fester.
Ett halft århundrade hade 1859 ’förflutit, sedan
Wasaättens sista kronprins förjagades från trappan till
Sveriges thron, sedan hans fader genom en revolution af sina
egna trupper bragtes på fall, och sedan Bikets Ständer
gåfvo åt landet en ny grundlag.
Detta jubelår firades på flerahanda sätt: genom
stiftandet af ett politiskt, s. k. uadeligt sällskapgenom en
minnesfest å sjelfva revolutionsdagen den 13 Mars, genom
en jubelfest å grundlagens datum den 6 Juni, och, om man
så vill, genom uppresande af ett Carl-Johans-monument.
Det adeliga sällskapet, så kalladt derföre, att det
bildats till en början af några riddarhusledamöter, lät genom
sin "Bestyrelse* förklara, att det hade ingen partifärg och
att dess programm var följande: Stark men lagbunden
konungamakt, ståndsprincip, förbättringar uti den på denna
princip grundade representation, såväl genom intagandet i
stånden af orepresenterade, som ock genom förändring af de
former, uti hvilka stånden röra sig; icke fullständig
religions-tygellöshet, men lagar som, under vilkor som betrygga chri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
