Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Vapenbröderna från Värend.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gudsfruktan, ägde ett öfverlägset förstånd, ett klart omdöme
samt en kraftig vilja och var en statsman af första ordningen.
Dock var han ännu större härförare än statsman; kriget var
hans älsklingsyrke och krigskonsten blef igenom honom omskapad.
Han var äfven en mycket lärd man och hans förmåga
att i tal och skrift uttrycka sina tankar har ej af många
blifvit öfverträffad.
Såsom son, broder och make uppförde sig Gustaf Adolf
alltid efterdömligt. Han visade undfallenhet för sin stränga
och sträfva moder och uppoffrade för hennes skull sin
ungdomskärlek till den sköna Ebba Brahe, som enkedrottningen i
stället bortgifte med Jakob de la Gardie. Själf ingick han
därpå äktenskap med Maria Eleonora af Brandenburg, berömd
för sin fägring, men nyckfull och barnslig. Sin syster Katharina
förmälde han med pfalzgrefven Johan Kasimir, som bosatte
sig i Sverige på Stegeborg.
En stor konung skaffar sig äfven utmärkta tjänare. Gustaf
Adolf samlade omkring sig en lysande krets af statsmän och
härförare, med hvilkas bistånd han utförde sina storverk.
Främst bland dessa män stod rikskanslären Axel Oxenstjerna.
Emellan konungen och hans kanslär rådde en trofast vänskap,
som aldrig stördes af oenighet och afund och som endast
genom döden upplöstes. Sällan eller aldrig har världen skådat
ett sådant par som detta. I fosterlandskärlek och snillegåfvor
voro de hvarandra lika och de sträfvade båda till samma
mål, nämligen Sveriges välfärd och ära. Men till lynnet voro
de olika, ty konungen var eldig och liflig, då Axel Oxenstjerna
däremot var lugn och betänksam.
Till konungens närmaste omgifning hörde vidare hans
naturlige broder Carl Carlsson Gyllenhjelm och hans förre
lärare Johan Skytte, född af borgerligt stånd, men af konungen
upphöjd till riksråd och friherre, vidare härföraren Jakob de
la Gardie, som var konungens läromästare i krigskonsten, Gustaf
Horn, Johan Banér, Lennart Torstensson m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
