Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Carl Frisk i jungfruburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-46 -
- Allt? Du talar i gåtor, Frida. Säg ut, livad du har
på hjärtat!
- Fader! Där ute på fältet låg en ung officer svårt så-
rad. Stora blodlefrar funnos rundt omkring hans kropp och
det syntes, att han lidit stor blodförlust. Hans bleka utseende
gjorde, att jag i första ögonblicket trodde honom vara död.
Men då jag lade mig ned och lyssnade vid hans läppar, märkte
jag, att han ännu andades svagt. Det skar mig i hjärtat att
se denne unge och kraftfullt byggde man lämnad utan hjälp.
Mina bandage voro slut och jag kunde intet göra.
- Nå? frågade vapensmeden, då Frida gjorde ett uppehåll.
Hon fortfor:
- Jag bad då Fritz och Erik, hvilka voro med mig ute
på fältet, att lyfta den sårade på sina axlar och föra honom
till ditt hus, fader.
- Hit?
-Ja!-
- Hvar är han då?
- Då vi hunno hit, fingo vi veta, att du önskade vara
ostörd. Jag tordes inte bryta ditt bud, ej heller vågade jag
föra den främmande in i huset utan ditt tillstånd, fader. -
Hvad skulle jag göra? - Jag tänkte då på.min höganloftsbur,
min egen kammare, och lät bära den sårade dit. Förlåt mig,
fader!
- Skulle jag inte förlåta dig, min dotter? Hvad har jag
föröfrigt att förlåta? Ett kärleksverk! – Ett sådant tarfvar ej
förlåtelse men väl belöning.
- Gode fader! Af dina ord hör jag, att min önskan
äfven denna gång är uppfylld, förrän den blifvit uttalad. Jag
vill dock framsäga min bön.
– Låt höra!
- Gif den sårade det skydd, du förmår och tillåt mig
att vårda honom. Vill Gud, skall lifvets gnista återväckas inom
honom. - Han är lagd i min egen bädd; alltid finns det
plats för mig i något annat rum i ditt hus, så länge den olyck-
lige dväljes under ditt tak, fader!
- Fromma barn! svarade pistolsmeden. Du har rätt.
Din bön var dig beviljad, redan innan den var uttalad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
