Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Flykten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 86 -
trodde ej, att en papist skulle kunna utöfva ett kärleks-
verk.
- Förblindade, arme man. Kätteriet . . .
- Hvad nu ...... Förlåt mig, jungfru Frida, det var ju
så ni heter?
- Ja, jag heter Frida, Frida Meijer.
- Förlåt mig, jungfru Frida. Mitt häftiga sinnelag beror
på sjukdomen samt äfven på åtrån att åter få komma ut bland
min konungs tappre bussar . . . Men ni gråter, jungfru. Ni
gråter! Väl ej öfver mig?
- Jo, svarade jungfru Frida. Det skär mig i hjärtat, då
ni talar om strid. Jag vet väl, mot hvilka er konung kämpar.
Ni har blifvit införd i ett katolskt hus. Jag fann er döende
på fältet. Jag förbarmade mig öfver er, utsatte mig för min
fars vrede, därför att jag varkunnat mig öfver en kättare. -
Och jag tänkte ej därpå. Jag tänkte blott på, att ni var en
människa, som behöfde hjälp. - Och nu . . . nu, när jag vår-
dat er och ni börjar få hälsan åter, då - milde Gud - är
ni redo att draga ert svärd mot edra välgörare! - Hvarför
har jag då tagit er ur dödens käftar.
Fridas tårar strömmade ur hennes vackra ögon och den
sjuke blef en stund alldeles tyst. Det föreföll, som om en
hård strid utkämpats inom hans bröst.
Slutligen räckte han Frida handen.
- Tag min hand, jungfru Frida, sade han, och med den
mitt löfte, att jag aldrig med vilja och vetskap skall vända
mitt vapen mot eder familj.
- Men mot mina trosförvanter?
- Mot dem måste jag kämpa. Jag måste följa min
konung, den ädle Gustaf Adolf, ljusets, frihetens och san-
ningens förkämpe.
- Grymme!
- Nej, jungfru Frida! Det är edra trosförvanter, som
äro grymma - det är edra präster och patrar, som äro grymma.
Vi vilja befria eder från dem, leda eder ur mörkret och till
ljuset, från lögnen till sanningen. - Ah, ni skulle se vår
älskade konung, ni skulle höra honom tala och ni skulle för-
stå honom! Han måste tåga fram med sina män i blod; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
