- Project Runeberg -  Hjeltekonungen. Historisk roman från 30-åriga kriget /
100

(1906) Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Flykten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

religionens ofelbarhet sviktade betydligt och hon tänkte
dagligen på Carl Frisk, såg för sina blickar hans manliga gestalt
och kände i sitt hjärta en aning om, att han vore hennes
bästa vän.

Men så undanskymdes den ljusa bilden för en mörk,
det var pater Myosotis; och hon tyckte sig höra hans ord
om Carl:

»Han är en kättare, värd döden!»

Då drog sig hennes hjärta tillsammans af smärta.

Kanske Carl Frisk, som hon så ömt vårdat, blifvit
nedstött af patern, eller kanske han hungrat ihjäl!

Vid denna tanke blef den svenske krigarens bild åter
synlig för hennes ögon ljusare och härligare än förut.

Hon uppfattade detta fenomen som ett svar på sin dystra
fråga, och hon trodde, att han lefde och funnit sina vänner,
sin trofaste vapenbroder Helge Stål, om hvilken han så mycket
talat till henne, och sin älskade konung, hvilken han tyckts
nästan afguda.

Ja, han måste lefva! Hon kände det i sitt hjärta. — Han
måste lefva! Han skulle åter tjäna sin konung och ...
kanske han en gång skulle finna henne!

Vid denna sista tanke gick en känsla af tjusning genom
hennes gestalt, hennes hjärta vidgade sig och hon kände sig
så lycklig.

Ja, han skulle befria henne, det var säkert. Patern hade
sagt, att den heliga jungfrun sändt honom till henne. Det
var sannt! Men det var inte för att bringa döden utan för
att gifva lif och glädje, som Guds moder sändt honom. — Ja!
Jungfru Frida kände inom sitt bröst, att hon vårdat sin egen
räddare!

Skulle denna glada förhoppning uppfyllas?

Vi kunna ej ännu svara därpå.

Det torde emellertid ej vara ur vägen att nu säga några
ord om klosterlifvet.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:20:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjelteko/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free