Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XI. Kapten von Creutz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 144 -
ger önskat att undersöka det; men konungen, hvilken i själ
och hjärta är en fridens man, har förbjudit allt våld mot det-
samma, så länge ej någon fientlighet visas därifrån. - Af allt
att döma är det emellertid inga gudsmän i den där gråa och
dystra byggnaden och strid är att befara livarje dag. - Jag
har därför velat varsko er, herr baron. Ty ert slott är obe-
fästadt. Ingen garnison finnes här och det kan inte försvaras
af ert gårdsfolk, om fienden löper an mot det för att här finna
trygghet.
- Hvad vill ni då, jag skall göra?
- Ställ slottet under konungens af Sverige beskydd och
drag eder med eder dotter tills vidare undan till någon ringa
boning. - De ringa boningarna skonas af Tillys banditer,
men slotten plundras.
- Jag är er förbunden för er godhet, löjtnant Werner,
sade baronen rörd. - Det, som passerat oss emellan, skulle
knappast gifvit mig skäl att hoppas på en uppmärksamhet,
och ännu mer på en om vänskap tydande omtanke från er
sida om mitt huses väl.
- Herr baron, svarade Werner något skarpt, tvifla inte
på ett redligt hjärta. - Visserligen har er stränga stolthet
kostat mig mina skönaste och ljufvaste förhoppningar; -
men hur mycken tacksamhet från mina barnaår är jag dock
ej eder skyldig. - - Men - tiden hastar herr baron. -
Tillåter ni att jag med några mäns betäckning skyddar er, jag
vill genast föra er till säkrare plats.
- Jag tackar er för detta vänliga anbud, som jag mera
för min dotters än min egen skull antager.
- Var då god och samla ihop edra dyrbarheter och
värdepapper, samt gif mig en skrifvelse till svenske konungen,
däri ni ställer slottet under hans beskydd, så skall jag vid åter-
komsten till lägret genast lämna hans majestät densamma och
helt visst skall ni sedan finna ert slott oskadadt, när trakten
blifvit befriad från papister.
- Ja, jag lyder er, herr löjtnant, äfven om faran ej är så
stor, som ni föreställer er den. - Gör dig i ordning Maria!
tillade han, vänd till sin dotter.
– Hon steg upp och lade sin hand i Werners, sägande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
