Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XI. Kapten von Creutz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hvarför?
— På min vän Werners råd.
— Ett konstigt råd. — Är herr löjtnanten kommendant
på slottet?
— Löjtnant Werner är min bepröfvade vän, svarade
baronen afklippande samtalet. — Farväl, herr kapten!
— Kaptenen fann sig utvisad; men innan han gick
frågade han:
— Törs jag fråga, hvart kosan ställes?
— Dit löjtnant Werner för mig och min dotter, svarade
baronen, snäft och vände ryggen åt kaptenen, hvilken med
harmen i hjärtat och hatisk på Werner lämnade kabinettet
samt en stund därefter slottet.
Werner hade strukit ett streck öfver hans plan. Baronens
flykt omöjliggjorde en inbjudan från honom till konungen, som
således denna gång skulle skyddas från att fastna i ett nät,
hvilket från början blifvit bundet af pater Myosotis, hvilken
flyktat från Zerbst till det kloster, om hvilket löjtnant Werner
talat.
Kaptenen svor hämnd och så väl löjtnant Werner som
baronen och jungfru Maria, hvilken han sett ligga vid den
förhatlige löjtnantens bröst, skulle bli offer för hans vrede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
