Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XII. Skogstorpet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 162 -
- Nå, men kanske han besinnar sig och vänder sina
tankar till henne. Hon är ju en vacker flicka!
- Vacker flicka! Ja, det är sannt!
- - Han skall lära sig älska henne!
- Ni vill det?
-Ja!
- Ah! Om Annchen blefve förenad med Werner, skulle
då ej edert blod, hvilket, ni vet, flyter i hennes ådror, bli
fläckadt af en sådan förening?
- Annchen bär inte mitt namn.
- Hon är dock er dotter!
- Rif ej upp gamla sår, Karin. Annchen är er dotter;
hvilken hennes far är, känner världen inte. Hon har aldrig
burit mitt namn.
- Nej! Er stolthet och er brottslighet har beröfvat henne
det! - Själf har hon ingen förskyllan därutinnan, stackars
barn I
- Karin! Jag kan den där gamla visan utantill. Du
behöfver inte upprepa den för mig. - Jag har ändock blifvit
straffad för min ungdomsdårskap - Nog nu med detta prat.
- Inte ett ord vidare i detta ämne!
- Jo, stränge herre, jag måste tala och ni kan numera inte
befalla mig till tystnad. - Min biktfader har sagt: »Hvarje
brott har en förtrogen, som man kallar slumpen, en förrädisk
vän, som visar straffet yägen till vår fristad.»
- Hvad har jag med er biktfaders ord att göra?
- Mycket! Hör på: För nitton år sedan skedde, hvad
jag nu vill berätta er.
- Du behöfver inte berätta det, Karin; jag känner det
förut.
- Dock inte allt. Ni måste höra mig!
- Nå, i Guds namn tala då, så att det blir slut en gång.
- För nitton år sedan, stränge herre, hade er hustru skänkt
eder ett barn, en flicka. - Några dagar efter hennes födelse
reste ni till Frankfurt för att vara där några veckor. - Jag,
er öfvergifna älskarinna, satt i min koja, gråtande bittra tårar
och vaggande i mitt sköte ett två månaders gammalt flickebarn.
Och till det barnet var ni far. - Ack, bittert, bittert kändes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
