Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIII. Klosterrofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fotfolk var stadt i marsch mot klostret från det håll, där
Zauberfels låg.
General Wolffssohn hade blifvit varskodd om striden vid
klostret och då genast sändt ett kompani fotfolk protestanter
till förstärkning.
Detta kompani kommenderades af kapten von Creutz,
hvilken emellertid förde sitt folk framåt så sakta, att det intet
hade vid klostret att göra, när det väl kommit dit.
Emellertid injagade det annalkande fotfolket förskräckelse
hos de katolska soldaterna, som, straxt innan Werner med
sina ryttare kommit fram till stridsplatsen, retirerade mot stora
trädgårdsporten, hvilken tycktes vara stängd, men likväl endast
var tillsluten och bevakad innanför. Den gick således upp för
tryckningen, och de järnklädda männen slunko igenom densamma
såsom ålar i en ålkista, hvarefter porten tillslöts och
tillbommades innanför samt trotsade de förföljande svenskarnes
påtryckningar.
Men nu stodo svenskarne ej att hejda.
- Framåt, kamrater! Hjälpen mig rensa detta getingbo!
ropade Carl Frisk och stormade med sina män fram emot
hufvudporten till klostret under det att Helge och hans ryttare,
följda af Werner och hans folk, som först då ankommit,
sporrade sina hästar och satte öfver ett lågt ställe af trädgårds-
muren just som hufvudingången till klostret sprängdes af
Carl Frisk och hans män.
Flera hästar snafvade i hoppet öfver trädgårdsmuren och
föllo blödande och brutna tillbaka in i buskaget. En och
annan af de käcka ryttarne tumlade äfven med blodig panna
tillbaka med sina förolyckade springare, men de flesta af dem
reste sig åter och klättrade med sina svärd mellan tänderna
som kattor öfver trädgårdsmuren, där ett förfärligt slaktande
uppstod och den katolska kårens anförare, en fruktad partigängare,
tillfångatogs af Helge Stål, hvarefter striden i trädgården
upphörde och de återstående papistiska soldaterna gjordes
till fångar.
Carl Frisk med några af sina män trängde in i själfva
klostret, sedan de sprängt porten; men de flesta voro kvar ute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
