Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVII. Förrädarens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. XVII.
Förrädarens död.
Ett godt stycke från mor Karins stuga och betydligt längre
in i djupa skogen stod en mossbelupen hydda, hvilken
i trakten kallades Wappus stuga.
Wappu var en gammal kvinna, hvilken var mycket fruktad
i nejden.
Hon kallades ofta zigenerskan. Men den benämningen var
oriktig, ty Wappu var en gammal finnkvinna, hvilken i unga
år genom gifte kommit ut till Tyskland.
Nu var hon änka sedan många år tillbaka och bodde i sin
stuga, hvilken var alldeles öfvervuxen med mossa och stod
midt inne i djupa skogen.
Hon var mycket fruktad, omtalade vi härofvan, hvilket
kom sig däraf, att hon öfvade trollkonster och signerier, hon
botade människors och djurs sjukdomar medelst trolldom, hon
spådde i händerna och kunde säga tillkommande ting. Hon
kunde påvisa tjufven, om någon blifvit bestulen o. s. v —
Men hon kunde äfven, så trodde man, framkalla sjukdomar
hos sina ovänner och deras boskap, skicka mask in i
sädesåkrarna, frambesvärja vådeld o. s. v. Däraf kom det sig, att
hon var så fruktad.
Det är till Wappus stuga, vi nu föra läsaren.
Utanför stugan och på själfva förstugubron, hvilken
utgjordes af en stor plansten, satt en ung man stödd mot ett
gevär.
Det var en af kapten von Creutz’ män, hvilken visst inte
anade, att kaptenen var förrädare, därtill var karlen alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
