Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVII. Förrädarens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 232 -
marketenteriet vid Zauberfels. Jag tänker, att hon nu som bäst
lär ligga i någon buske och sofva ruset af sig.
- Så, för tusan! Den fördömda häxan! Men vänta mig,
jag skall lära henne för supa, jag!
- Får jag hvila mig litet här hos dig? sade Annchen.
- Det kan du få, pojke; ty här är fördömdt tråkigt att
gå ensam.
- Kanske du äfven har en beta bröd och en dryck vatten
att skänka mig?
- Nej, pojke; du gör klokast i att sofva bort din hunger,
ty här finns intet bröd och knappt nog en droppe vatten. -
Den fördömda häxan gick bort för att hämta mat; och borta
blef hon. Och nu skriker magen långt värre än en nattuggla
i mörkret. –- Hade jag blott tag i den gemena trollpackan,
skulle jag märka hennes mörka och skrumpna skinn.
Annchen började ana, att hon kommit på rätt spår, och
ville nu på allt sätt söka få karlen aflägsnad. Därför sade hon:
- Nå, hvarför går du då inte själf att hämta dig mat
och brännvin, hällre än du står här och förargar dig och svälter
tillika?
- Det vore väl ingen nöd, om jag kunde gå; men här
sitter jag fast som i en räfsax.
- Det var lustigt!
- Det är så tusan häller!
- - Räfven brukar kunna draga sig ur klämman, och skam
tycker jag det skulle vara, om du vore sämre.
- Så pratar du, som inte vet något, pojke. Men jag
måste stanna här och vakta en dyrbar fågel.
- Åh!
- Jo, jo, du! Flöge den fågeln ut, så ginge det mig illa.
- Är den där fågeln då så svår att vakta? Han har väl
starka vingar och hvassa klor, som en örn, kan jag tänka,
eftersom du vaktar den väpnad med gevär.
- Åhnej, svarade karlen. Det är blott en liten oskyldig
dufva, som sitter där inne i rucklet och kuttrar. - Men, ser
du, om det skulle komma någon ...
- Ah prat, sade Annchen, som nu blef fullkomligt öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
