Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVIII. Kardinal Richelieu och rikskanslären Axel Oxenstjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrike, utan jag kommer endast af personlig aktning för
en stor statsman.
Och han föreställde honom föröfrigt, huru franska kronan
var i samma fara för de kejserligas öfvermakt som den svenska
och hennes bundsförvanter i Tyskland.
De båda statsmännen förstodo hvarandra. -
Följande anekdot om Axel Oxenstjernas besök hos Riche-
lieu berättas:
Kardinalen var en dag vid dåligt lynne.
Han hade förbjudit betjäningen att släppa in någon, hvem
det vara må, till sig.
Plötsligt red en dammig främling, åtföljd af en liten trupp
ryttare, upp till kardinalens palats och anhöll att få företräde för
hans eminens.
Betjäningen nekade att anmäla den resande, hvilken, ge-
nom att kasta undan dem, som ställde sig i hans väg, beredde
sig inträde i palatset.
Nu måste Richelieu underrättas.
Han upptändes af harm och skyndade ut för att straffa
den oförvägne, hvilken emellertid uthärdade hans blickar och
till på köpet sade:
»Ursäkta, ers eminens, att jag kommer så brådstörtadt.
Men jag har allt för brådtom, för att låta hindra mig af de
här lymlarnel»
Betjäningen bleknade, och man fruktade för, att kardinalen
skulle på stället straffa den oförvägne. Men straffet uteblef
och i stället sade Richelieu:
»Antingen är ni hin onde själf - eller också är ni -
Axel Oxenstjerna!»
»Jag är den senare», svarade den svenska rikskanslären,
som genast, under mycken artighet, blef anvisad bostad i
kardinalens palats, hvar jämte ofördröj ligen anstalter gjordes för
hans värdiga emottagande, då han officielt skulle möta kardi-
nalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
