Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVIII. Kardinal Richelieu och rikskanslären Axel Oxenstjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kardinal Richelieu reste en gång från Tarascon i Provence
till Paris.
För att på en gång resa med prakt och bekvämlighet,
lät han göra sig ett rum, som vid vackert ^väder hade en
paviljoug af damast i stället för tak och i regnväder var
öfverdragen med vaxduk.
I denna kammare, som bars framåt, var en säng, ett bord
och en stol, på hvilken den satt, som skulle underhålla
kardinalen med läsning.
Aderton man buro denna kammare på sina axlar och
aderton andra följde efter för att aflösa de förra, när de
tröttnade.
Kardinalens lifvakt, ehuru varande personer af förnäm
börd, täflade om äran att få bära hans eminens.
Till bevis på, med kvilken synnerlig vördnad de
förrättade denna drängsyssla, gingo de hela tiden med blottade
hufvuden, hurudant vädret än var.
Folket sammankallades och strömmade till från alla håll
för att göra vägen bredare och mera jämn, ja till och med
för att spränga undan klippor och stenar.
En trupp murare tågade förut och när stadsportar och
andra med murar omgifna ställen, som lågo i vägen, voro för
trånga, blefvo de nedbrutna, för att underlätta genomfarten för
hans eminens
Detsamma skedde vid gästgifvaregårdar och andra hus,
där kardinalen ville tillbringa natten, så att lifvakten vid hans
ankomst kunde genom brechen bära honom i sin kammare in
i det rum, som var för honom utsedt.
Med denna förstörande pomp kom den öfvermodige kardinalen
efter den långa resan fram till Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
